I dag står de 17 medarbetarna från den anrika tidningen Cumhuriyet åter i fokus när den andra omgången av förhandlingar inleds. Rättegången hålls den här gången i högsäkerhetsfängelset Silivri utanför Istanbul, vanligen reserverat för de mest politiskt känsliga rättegångarna.
Fåtal bland många
Krasst sett utgör de åtalade bara en liten skara av det totala antalet hårt drabbade journalister i Turkiet. Mer än 170 journalister sitter frihetsberövade enligt pressfrihetsorganisationen IPI, de flesta i väntan på rättegångar om anklagelser för stöd till terrorstämplade organisationer, precis som Cumhuriyet-medarbetarna.
President Erdogan hävdar bestämt, stick i stäv med den internationella kritiken, att det inte finns några stora skaror av journalister bakom lås och bom i Turkiet.
LÄS MER: Fler tyskar gripna i Turkiet
Myndigheterna bestämmer
I en intervju med BBC nyligen förklarade han näsvist att Turkiet endast har två personer, som är officiellt ackrediterade journalister, i fängelse. Vad Erdogan däremot inte nämnde i sammanhanget är att myndigheterna som regel genast upphäver pressackrediteringar när någon grips.
Men förutom trixandet med sådana teknikaliteter har pressfrihetsorganisationer en betydligt svårare utmaning när de ska övertyga allmänheten i Turkiet att ta strid för åtalade journalister.
För i det djupt splittrade Turkiet finns det många som gärna vill se hårda tag mot journalister från medieorganisationer med kopplingar till kurdiska PKK eller Gülenrörelsen, det muslimska nätverk som anklagas för att ligga bakom förra årets kuppförsök.
Landsförrädare
- Jag gör ingen skillnad på de som lånat ut sin penna åt landsförrädare och de som riktar vapen emot oss, sade en entusiastisk regeringsanhängare till mig nyligen.
Däremot vill varken Erdogan eller hans anhängare särskilt gärna tillstå att Turkiet griper journalister enbart på grund av kritiska texter.
Men Cumhuriyet-rättegången är unik på det viset att logiken inte går ihop. Även för de mest hårdföra Erdogan-anhängare är den här rättegången svår att legitimera.
Visselblåsare då – straffas nu
Flera av de åtalade journalisterna från Cumhuriyet har i åratal själva varnat för Gülenrörelsens infiltration av statsapparaten, samma organisation som de nu riskerar långa fängelsestraff anklagade för att ha stöttat.
Journalisten Ahmet Sık dömdes till ett års fängelse när han skrev en kritisk bok om Gülenrörelsen 2011, på den tiden då Erdogan och Gülenisterna fortfarande var allierade. I den förra omgången av rättegångsförhandlingar gjorde Ahmet Sık sitt försvarstal till en energisk motanklagelse direkt riktad mot president Erdogan.
- De som tror att detta ruttna system, detta brottssyndikat, kommer att sitta vid makten för evigt har fel, dundrade Ahmet Sık från de anklagades bänk.
Instrument mot staten
Bevisningen mot de åtalade går i huvudsak ut på att tidningen ändrade redaktionell linje när den förra chefredaktören Can Dündar tillträdde. Resonemanget lyder att tidningen lät sig göras till ett instrument för att skada Turkiet med kontroversiella publiceringar, som till exempel den om turkiska vapenleveranser till syriska jihadister.
I veckans rättegångsförhandlingar väntas en rad vittnen, däribland flera regeringstrogna journalister, styrka åklagarens tes.
Förhoppningar om frisläppande
Många närstående och kollegor uttrycker en förhoppning om att de fem åtalade som sitter fängslade ska släppas i väntan på domslut.
Efter förra omgången av rättegångsförhandlingar släpptes sju av de åtalade fria tills vidare.