Alla talar om Netflix undergång. På film alltså. Jag syftar förstås på Netflix senaste storsatsning på egenproducerad film, ”Don´t Look Up”, i vilken hela jorden är på väg mot undergången i form av en spektakulär meteoritkrasch.
Samtidigt som denna krasch streamas för fullt – hittills 353 miljoner timmar sedan premiären 5 december – kraschar själva upphovet till den, Netflix, på börsen.
Kursen har rasat med över 20 procent under dagen, sedan Netflix släppt sitt bokslut efter New Yorkbörsens stängning på torsdagskvällen. Det var inte vinstsiffrorna det var fel på: de var ungefär som aktieanalytikerna hade förväntat sig. Nej, det handlade om kundtillströmningen framöver. Netflix räknar med 2,5 miljoner nya abonnenter första kvartalet i år. Det är väsentligt färre än aktiemarknaden hade räknat med.
Och, förstås, bara en bråkdel av den mängd abonnenter som strömmade till när världen stängde ner 2020. Totalt har Netflix nu 222 miljoner kunder. Men nu tycks aktiemarknaden befara att folk inte kommer tvingas kvar hemma vid sina skärmar så länge till.
Konkurrensen hårdnar
Det finns fler förklaringar till Netflix klena förväntade tillväxt än att man räknar med att världens befolkning snart får lämna vardagsrumssofforna helt utan regler. Konkurrensen har också hårdnat. Fler strömningstjänster slåss allt hårdare om vår tid.
Men Netflix konkurrenter, exempelvis Disney, och här hemma Nent med Viaplay och TV3, föll också kraftigt på börsen idag.
Dagens ras för Netflixaktien är ingen isolerad händelse. Techbjässarna i New York, dit Netflix hör, har haft det kämpigt på börsen ända sedan i höstas, i vissa fall ännu längre.
Sedan årsskiftet har Facebook, Apple och Alphapet (Google) backat med 7-8 procent. Amazon har gått ner med 12 procent och Netflix 33 procent. Tesla har backat 10 procent.
Av dessa är det dock bara Amazon och Netflix som ligger back om man tittar ett år tillbaka.
Oron växer
Kurserna för techbjässar som de här rusade när pandemin bröt ut och det stod klart att både arbetsliv och privatliv skulle skötas framför skärmar, vilket krävde elektronikutrustning, datakapacitet, och en mängd internetbaserade tjänster.
Men sedan steg inflationen. Räntehöjningar befarades, vilket per automatik är dåligt för bolag med snabb tillväxt och vinster långt in i framtiden inbakade i aktiekurserna. Den oron har tagit ny fart nu.
Det var många, inklusive jag själv, som räknade med att inflationen och ränteoron skulle börja bita på börsen redan för nästan ett år sedan. Sedan dess har orosmolnen bara blivit mörkare. Inflationen har stigit till 4 procent i Sverige. Det tycker vi är mycket, men i USA är den 7 procent. Där närmar sig räntehöjningar från centralbanken nu med stormsteg. Kanske blir det redan i mars.
Men börsbolagens vinster har överträffat förväntningarna ända sedan den första pandemisommaren. Och stimulanspengarna som centralbankerna öste ut över finansmarknaden för att hejda en potentiell finanskris i början av pandemin, har i slutändan eldat på börsen.
Bäst att se upp
Nu ska dock centralbankerna dra tillbaka sina pengar. Och, som sagt höja räntorna. Det är i sig tecken på full fart i ekonomin och att pandemin är över, rent ekonomiskt. Men det gör att osäkerheten ökar när det gäller tillväxtaktier.
Samtidigt finns det, paradoxalt nog, problem som ökar på börsoron och som handlar om att pandemin fortsätter. Det gäller omikron: om det går att få bukt med den utan att det blir fortsatta, utdragna nedstängningar, kanske förvärrade flaskhalsproblem, eller låg efterfrågan.
Bäst att inte göra som i Netflixfilmen, utan verkligen se upp!