Foto: Patrick Semansky, AP / TT

Analys: Klartecken för Bidens gröna politik – svår utmaning i alltmer polariserat USA

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Med en ny maktbalans i senaten kan Joe Biden sjösätta det mest omfattande klimatprogram en amerikansk president någonsin presenterat. Det kommer påverka hela världen. Och mänskligheten får den troligen bästa chansen hittills att lösa klimatkrisen. Men upploppen i Washington DC är en varning om de enorma konflikter som väntar.

Erika Bjerström

Klimatkorrespondent

Unika och oerhörda scener utspelade sig parallellt när onsdagen den 6 januari skrev in sig i historieböckerna. Samtidigt som amerikanska kongressen stormades av Trumpanhängare kom beskedet att Demokraterna vunnit senaten och får därmed kontroll över bägge kamrarna. Därmed kan Joe Biden driva igenom sin gröna revolution, en nödvändighet för att stävja den globala uppvärmningen men en enorm utmaning i ett polariserat USA.

Joe Bidens utlovade statliga gröna satsning på ofattbara två triljoner dollar – 2 000 miljarder kronor – ska ge USA en ny och grönare infrastruktur med bland annat satsningar på världens snabbaste tågnät, kraftiga subventioner till de som köper elbilar och ersätta USAs energisektor med förnyelsebar energi redan till 2035.

Klimatkrisen

Precis som president Frank D Roosevelt på 1930-talet sjösatte ”A New Deal”  tänker sig demokraterna kraftfulla statliga stimulanser i en ”Green New Deal”  för att hjälpa bland annat småföretagare som drabbats hårt av pandemin. 

Kommer inte gå smärtfritt

Men det kommer inte gå smärtfritt. Senaten är inte alltid känd för att rösta helt efter partlinjen och en del beslut kräver kvalificerad majoritet, då räcker inte Kamala Harris utslagsröst. Dessutom kommer Joe Biden stöta på motstånd hos både den mäktiga oljeindustrin och fackföreningar som ser att 100 000-tals jobb kommer gå förlorade i den största strukturomvandligen någonsin.

Bland Donald Trumps rasande anhängare finns många som förlorat jobben när fabriker flyttat utomlands. Detta vet Joe Biden. Han ser sin gröna plan som en chans att få fart på den inhemska tillverkningsindustrin. 

”När jag tänker på klimatförändringar, så är det ordet 'jobb' som kommer för mig”, har han sagt.  

Men i flera delstater – som är beroende av olja, kolkraft och utvinning av naturgas via så kallad frackning – råder stor osäkerhet var de nya jobben ska komma ifrån. 

Utmaningarna är enorma

Den som varit i USA, konsumtionens och bilismens hemland, inser att utmaningarna är enorma. USA har världens största historiska koldioxidskuld, 397 gigaton, räknat från 1750 och framåt (Kina ligger tvåa på 214 gigaton).

För att nolla sina koldioxidutsläpp kommer fossila energiföretag att drabbas av koldioxidavgifter i syfte att sänka lönsamheten, samma utveckling som redan skett inom EU. Kolindustrin går redan på knäna och har minskat med 44 procent under president Trumps ämbetsperiod.  

Men USAs nya president vill mer än så, han vill återta ledarskapet i världen mot en hållbar utveckling. 

Hans gröna omställningsplan är mer omfattande än EU:s och blir därmed en kraftfull signal till andra länder.

Startar i uppförsbacke

Men USA startar i uppförsbacke. När USA åter träder in på den globala arenan har mycket förändrats. USA rankas som sämst i världen på klimatpolitik, efter Saudiarabien, efter Trumps tid i Vita Huset. Nu pågår ett globalt race om att vinna gröna marknadsandelar.

Kina satsar stort på att bli ledande inom elbilsmarknaden. EU planerar för klimattullar för att straffa importen av varor tillverkade utan miljöhänsyn.

Nu behöver USA hitta sin plats i en snabbt föränderlig värld där alltfler banker och finansinstitut vägrar finansiera fossila energiprojekt.

Kommer tvingas till höjda ambitioner

USA kommer åter gå med i Parisavtalet  och tvingas därmed till en rad höjda ambitioner. Parisavtalet bygger på en översyn och skärpning vart femte år. I år ska alla länder skärpa sina nationella åtaganden, så också USA. Joe Biden har lovat  att USA ska koldioxidneutralt till 2050, precis som EU och Japan.  

Parisavtalet innehåller också ett beslut att rika länder ska leda kampen mot klimatförändringarna och förse fattiga länder med teknik och resurser att hantera klimatkrisen.

Från 2020 ska 100 miljarder dollar om året föras över från rika länder till utvecklingsländer. Att USA, som världens rikaste land, nu åter finns med är av största vikt för att resursöverföringen ska kunna bli verklighet.  

En handfull röster i delstaten Georgia banar nu vägen för en grön revolution i USA. Alltfler amerikaner säger sig märka av klimatförändringarna i sin vardag.

Men det återstår att se hur mäktiga Joe Bidens motståndare blir. 

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Klimatkrisen

Mer i ämnet