Sedan explosionen i Beirut har Libanons regering avgått och ett nyval utlysts. Samtidigt fortsätter folkets missnöje mot det politiska styret och den utbredda korruptionen i landet att växa.
När mellanösternanalytikern Bitte Hammargren gästar SVT:s Morgonstudion på onsdagen beskriver hon läget som extremt spänt.
– Det civilsamhälle som finns i Libanon riktar ju sina protester mot det man uppfattar som en maffiastyrd verksamhet bakom kulisserna, där olika mäktiga intressen har slagit klackarna i marken. När premiärministern tillkännagav sin avgång sade han att korruptionen är större än staten. Och det råder en sanning i detta, säger Bitte Hammargren.
”Libanenerns själva som hjälper varandra”
Enligt Bitte Hammargren är statens institutioner helt frånvarande på gatorna och i räddningsarbetet. Samtidigt uppges landet vara bankrutt.
– Det är ett land där pengarna har flutit iväg någon annanstans. Statens kassa är tömd. Libanon har en av världens högsta utlandsskulder per capita, det finns ingen mat i lager, det finns ingen el till vanliga medborgare och det finns inget vatten, säger hon.
– Det är libaneserna själva som hjälper varandra.
Alternativ finns i fredsavtal
Libanon har ansökt om lånegarantier från Internationella valutafonden, IMF, men förhandlingarna har gått i stå då ett av kraven har varit strukturella reformer som skulle ge IMF insyn i den libanesiska ekonomin.
Bitte Hammargren anser att alternativen för landet framöver sannolikt finns i det fredsavtal som avslutade inbördeskriget för 30 år sedan.
– Det föreskrev egentligen att Libanon skulle få ett sorts tvåkammarsystem där en senat skulle garantera inflytandet för Libanons många konfessionella grupper medan parlamentet skulle bli icke-sekteristiskt. Och att man skulle bygga ut ett partiväsen på en mer nationell nivå. Inte som nu när det är mer klanbaserat eller sekteristiskt, säger Bitte Hammargren i Morgonstudion.
Kommer det nya valet göra någon skillnad?
– Om det skulle bli nyval omedelbart så tror jag att det finns stor risk att det blir samma krafter som kommer tillbaka.
– Framför allt behövs en samlad oppositionsrörelse som kan stå för ett nytt Libanon.