Foto: Scanpix

Borg: Man kan inte lita på spanjorerna

Publicerad

Spanjorerna – som Borg menar mörkade problemen i sin banksektor – kan även mörka problem i den offentliga ekonomin.

Det gigantiska kapitaltillskottet till Spanien kommer från två europeiska räddningsfonder. Pengarna är direkt riktade till krisande spanska banker.

– Internationella valutafonden (IMF) har bedömt den finansiella stabiliteten i banksystemet och landat på det här beloppet efter att ha gjort stresstester med negativa antaganden om tillväxt och sådant. Nu håller IMF på med en bedömning av den spanska ekonomin i sin helhet och den kommer om en vecka eller så. Vad man hört är slutsatsen att offentliga finanser och offentlig skuldsättning i övrigt huvudsakligen är relativt stabila, säger Borg.

– Nu ska man dock lägga in ett litet varningsord här. Spanjorerna mörkade ju problemen i sin banksektor. Man kan väl inte helt lita på de siffror de ger på andra områden, säger Borg.

TT: Är beslutet om krisstödet till Spanien ett bra eller dåligt besked?
– Det är i grund och botten ett bra besked. Vi har haft så stora hus- och fastighetsprisfall i Spanien att det funnits ett stort hål i de spanska bankernas balansräkningar. Det har spanjorerna själva inte haft möjlighet att hantera. Nu får vi en klarhet om stöd från eurozonen och det minskar riskerna i världsekonomin.

TT: Lugnas marknaderna av detta?
– Det bör ha en lugnande effekt, men vi har en kvarstående osäkerhet om valet i Grekland.

TT: Vad är kopplingen mellan beslutet om det spanska stödet och vad som sker i Grekland?
– Det fanns en stark vilja att få det här beslutet på plats före valet, så att en osäkerhet om spanska banker inte skulle ha adderats till osäkerheten kring det grekiska valet. Nu finns det en brandvägg som gör att spridningsriskerna från Grekland är påtagligt mindre, svarar Anders Borg.

TT: Din kollega, finansminister Luis de Guindos, var noga med att den här lösningen inte är ett nödlån utan ett finansiellt stöd. Varför är den distinktionen så viktig för den spanska regeringen?
– Det beror på att spanjorerna vill visa att de klarar av att sköta sin finanspolitik i övrigt själva. Det är därför de till exempel har varit så pass ambitiösa att hantera finanspolitiken, de höjde ju momsen och vidtog andra åtgärder.

-Men det är så klart känsligt för alla länder att behöva be om hjälp. Spanjorerna vill markera att de visserligen behöver hjälp med sina banker, men i övrigt har ordning på huset, säger Anders Borg.

TT: Om man tittar i backspegeln om ett år, kommer detta då att visa sig ha varit ett avgörande ögonblick?
– Hittills har vi många gånger trott att vi tar ett avgörande steg för att komma ur krisen. Sedan tillkommer nya osäkerheter. Jag tror att det är viktigt att vi fortsätter att följa det här väldigt noggrant, ser över det svenska finansiella systemet och agerar med försiktighet. Det är helt enkelt en rätt farlig värld, säger Anders Borg.

TT: Så eurokrisen får vi leva med?
Det här är ett steg i rätt riktning, men hittills har det visat sig att runt varje nytt hörn finns nya bekymmer. Så det återstår att se. Men det finns en hel del positiva tecken i världen utanför Europa.

Kritiserad premiärminister

Visa

Spaniens premiärminister Mariano Rajoy höll i dag en presskonferens om nödlånet.

Han har fått kritik i flera spanska tidningar för att han inte talade till nationen under de kritiska timmarna i går.

Under den direktsända presskonferensen undvek Rajoy noga att att tala om ett ”räddningspaket” till Spanien, utan väljer i stället att tala om en ”kreditlinje” från Europa, som ska hjälpa Spanien att återhämta sig.

–Jag tror att vi har tagit ett steg mot att återfå vår kredit. Det har inte varit lätt, men Europa har hanterat omständigheterna och det är mycket betryggande, säger Rajoy.

– Jag ber spanjorerna ha förståelse för vissa beslut, som varit hårda och svåra men nödvändiga.

(SVT/TT)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Eurokrisen

Mer i ämnet