• Viktigt meddelande:

    Ett utsläpp av gas har inträffat i FOU-anläggningen i Koskullskulle i Gällivare kommun. Räddningsledaren uppmanar alla som befinner sig i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. Läs mer här

De tre medlemmarna i Bosniens presidentråd. Dragan Covic, som representerar kroater, Mladen Ivanic, serbernas representant och Bakir Izetbegovic, som företräder bosniakerna. Foto: TT

Bosnien tar ett litet steg mot EU

Publicerad

Bosnien-Hercegovinas parlament röstade i dag igenom ett åtagande om att göra omfattande sociala, ekonomiska och politiska reformer för att komma närmare EU.

Beslutet är landets första steg mot unionen på sju år och röstades igenom i samband med ett statsbesök av EU:s utrikeschef Federica Mogherini.

De väntade reformerna är ett krav från EU för att landet i framtiden ska få kandidatstatus. Förra året skickade de brittiska och tyska utrikesministrarna ett ”öppet brev till Bosniens folk” i vilket de lovade att landet skulle göra betydande framsteg på vägen mot EU om Bosniens politiker kunde lova att göra omfattande reformer.

– Bara det faktum att jag besöker Bosnien-Hercegovina för andra gången på tre månader visar hur viktigt landet är för EU, sa Mogherini som tillade att Bosnien-Hercegovina är högst upp på EU:s prioriteringslista.

Väntas skapa arbetstillfällen

Landet väntas nu anpassa sig till EU:s politik i frågor om bland annat handel, korruption och utbildning. Enligt Mogherini kommer närmandet också att skapa ett tydligare och säkrare ramverk för utländska investerare som vill etablera sig i Bosnien-Hercegovina, vilket i sin tur ska skapa fler jobb i landet.

Bosnien har en arbetslöshet på över 40 procent. I februari förra året utbröt massprotester mot arbetslösheten och den politiska stagnationen. Flera regeringsbyggnader sattes i brand, bland annat presidentpalatset i Sarajevo. En handfull lokala politiker avgick, men protesterna fick i övrigt inga större konsekvenser.

Komplicerad politisk process

Den politiska och ekonomiska stagnationen i Bosnien är påtaglig. Fredsavtalet som slöts efter kriget på 90-talet har skapat en politiskt komplicerad situation som gör det svårt att få igenom några reformer. Landet är delat i två delar, en serbisk republik och en federation som delas mellan kroater och bosniaker. Båda är i stort självstyrande med varsin president och egna ministrar.

Bosnien har dessutom ett presidentråd med tre medlemmar, en för vart och ett av de konstitutionella folken – serberna, bosniakerna och kroaterna. För att beslut ska gå igenom på nationell nivå måste representanter för alla tre folken vara överens, något som sällan händer.

Ovanligt att alla är överens

När nationalister vann det senaste valet, i oktober förra året, uppstod en oro över att stagnationen bara skulle bli värre och det var först i går som politikerna lyckades komma överens om hur platserna i ministerrådet på statlig nivå skulle fördelas.

Det beslut som fattades i dag författades av presidentrådet och är godkänt av partiledarna för alla de fjorton partierna som sitter i parlamentet. Federica Mogherini höjde ändå ett varningens finger och sa att EU vill se handling, inte bara tomma ord, om Bosnien vill nå kandidatstatus.

– Medborgare i hela landet förväntar sig ett bättre liv, för sig själva och sina barn. Dessa reformer kommer hjälpa till med att nå det målet, sa hon.

Bosnien väntas kunna få kandidatstatus i EU tidigast om fyra år.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer