23 juli 2011- Erkännandet

Dagen efter att han gripits erkänner Anders Behring Breivik massmorden på Utöya och bomben i centrala Oslo.

10 augusti 2011– Ska bedömas

Anders Behring Breivik möter en rättspsykiater som ska bedöma hans tillstånd

13 augusti 2011 – Rekonstruktion av massakern

Tillbaka på Utöya genomför polisen tillsammans med Anders Behring Breivik en åtta timmar lång rekonstruktion av massmordet.

19 augusti 2011 –Isoleringen förlängs

Rättegångsförhandlingar bakom stängda dörrar. Breiviks fyra veckor långa isolering förlängs med ytterligare fyra veckor.

14 november 2011 – Vill tala till offren

De första öppna rättegångsförhandlingarna hålls i Oslo tingsrätt där man förhandlar villkoren för Anders Behring Breiviks fortsatta häktning. Breivik vill tala direkt till offren och de anhöriga i rätten, men förbjuds.

29 februari  2012 – Tvångsobservation

Oslo Tingsrätt har beslutat att Breivik ska tvångsobserveras i samband med rättegången. Psykiatrikerna har fyra veckor på sig att genomföra observationen.

16 april 2012 – Rättegången

Rättegången, som sänds via videolänk till 17 tingsrätter i Norge, börjar. De rättspsykiatriska undersökningarna som gjorts har gett olika resultat. Den ena visar att Anders Behring Breivik är psykiskt sjuk, den andra att han bör dömas till fängelse.

Breivik själv hävdar att han agerat i nödvärn. Försvaret yrkar på ett frikännande.

Under den tio veckor långa rättegången hörs flera av Breiviks offer, och fruktansvärda vittnesmål kommer upp i rätten.

När Breivik första dagen stegar in i salen gör han det med en försiktigt leende som återkom flera gånger under de följande veckorna och ger upphov till diskussioner om huruvida det kunde tolkas som ett tecken på en psykisk störning. Breivik själv förklarade att det var en slags skyddsmekanism.

Anders Behring Breivik var för det mesta oberörd under rättegången, även när offren skador lästes upp, men visade starka känslor när hans egen propagandafilm visades – då bröt han ihop i tårar.

Åklagarna yrkar på att Anders Behring Breivik i första hand bör dömas till rättspsykiatrisk vård.

24 augusti 2012 – Domen

Breivik döms till den norska lagens strängaste straff. 21 års fängelse med förvaring, vilket innebär att straffet kan förlängas med fem år i taget om han efter avtjänad tid bedöms som farlig.

Anders Behring Breivik har sagt vid tidigare tillfälle att han tänker acceptera en fängelsedom.  Han ler när han tar emot domen, och säger senare att den enda han ångrar är att han inte dödade fler.

Hösten 2013 – Tid i fängelse

Breivik flyttas från Ila fängelse utanför Oslo till Skien som är en anstalt med särskilt hög säkerhet. Han har tre egna celler som han kan röra sig fritt mellan: En bocell, en träningscell och en studiecell. Varje dag har han möjlighet att gå ut på en egen rastgård på cirka 50 kvadratmeter.

Han är princip helt isolerad från all social samvaro, förutom en timme i veckan då han får träffa fängelsepersonal. Han har ingen kontakt med andra fångar, alla ansökningar om besök avslås.

Juli 2015 – Stämmer norska staten

Anders Behring Breivik har tidigare, i januari 2013, anmält fängelseavdelningen på den tidigare anstalten för tortyrliknande förhållanden på grund av långvarig isolering och psykisk misshandel.

Nu lämnar han in en stämning mot den norska staten för brott mot de mänskliga rättigheterna. Det gäller de förhållanden han avtjänar sitt straff under – framförallt isoleringen och kontrollen av hans kommunikation.

Breivik blir ungefär samtidigt antagen vid universitetet i Oslo för att studera statskunskap på distans, men han avbryter sina studier kort därefter.

Han skickar ut ett brev till flera norska medier och SVT Nyheter där han hotar med att ta sitt liv om inte reglerna kring hans liv i fängelset ändras.

16 april 2015 – Breivik får rätt

Rättegången om Breiviks stämning inleds i mars, i april kommer domen från Oslo tingsrätt. Den norska staten döms för att ha kränkt Anders Behring Breiviks mänskliga rättigheter under fängelsevistelsen.

Staten har enligt tingsrätten brutit mot artikel tre i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. I domen listas flera avgörande saker som ska ha kränkt de mänskliga rättigheterna, bland andra dessa:

• Isoleringens längd
• Begränsad möjlighet att klaga på sin situation
• Breiviks psykiska hälsotillstånd togs inte tillräcklig hänsyn till
• Den rutinmässiga nakenvisiteringen har inte tillräckliga skäl att genomföras ur ett säkerhetsperspektiv

Staten måste därmed lätta på restriktionerna vad gäller isoleringen och kontakt med andra människor. Norska staten döms också att betala Breiviks advokatkostnader på 331.000 norska kronor.