Kinesiska kvarteren i Honiara efter tre dagars upplopp. Nu råder brist på såväl mat som bränsle. Foto: Piringi Charle/AP/TT

Tre döda efter våldsamma upploppen på Salomonöarna

Uppdaterad
Publicerad

Efter flera dagars våldsamma upplopp i Salomonöarnas huvudstad Honiara i Stilla havet har protesterna delvis avtagit på lördagsmorgonen. Tre människor har hittills rapporterats omkommit när byggnader satts i brand i stadens kinesiska kvarter.

Nu kämpar befolkningen för att få tag på mat när de flesta butiker antingen plundrats eller tvingats stänga.

Sedan i onsdags har Honiara skakats av våldsamma upplopp och byggnader i framför allt stadens kinesiska kvarter har satts i brand. Sent på fredagen hittades tre kroppar i en utbränd butik, det är de första rapporterade dödsoffren under upploppen. Enligt polisen är dödsorsaken inte fastställd.

Flera företag, skolor och även premiärministerns bostad sattes i brand och plundrades under upploppen, rapporterar ABC. Och de butiker som inte plundrats eller bränts ner håller stängt, liksom de flesta andra affärsverksamheter i stadens centrum.

Något som slår mot befolkningen som nu har brist på mat och bränsle.

”Det finns några butiker i utkanten av staden som man måste resa till. Det är dit folk försöker ta sig. Men en av de stora problemen är att kollektivtrafiken är begränsad och de med bil har slut på bränsle efter att bensinstationerna varit stängda,” rapporterar ABC Radio:s reporter Evan Wasuka.

Premiärminister skyller på utländskt inflytande

Lördagsmorgonen beskrivs som relativt lugn i huvudstaden. Utgångsförbud råder mellan 19.00 och 06.00, och både Australien och Papua Nya Guinea har skickat polis och militär till huvudstaden, rapporterar Reuters.

”Australien och Papua Nya Guinea är oroliga över den våldsamma vändningen protesterna tagit. Vi vill gemensamt betona vikten av att lösa spänningarna på ett fredligt sätt, ländernas utrikesministrar Soroi Eoe och Marise Payne.

Protesterna är riktade mot landets premiärminister Manasseh Sogavare och hans regering. Sogavare skyller oroligheterna på utländskt inflytande och menar att missnöje med beslutet att 2019 byta diplomatisk lojalitet från Taiwan till Kina är den enda bakomliggande orsaken till våldsamheterna.

Experter menar dock att missnöjet har flera orsaker, bland annat hög arbetslöshet som har förvärrats under pandemin. Krisen har också underblåsts av långvarig fiendskap mellan invånarna på den folkrikaste ön Malaita och centralregeringen baserad på ön Guadalcanal.

Fakta: Salomonöarna

Salomonöarna består av sex större öar och över 950 mindre, utspridda över en yta på 27 500 kvadratkilometer.

Önationen, som ligger öster om Papua Nya Guinea i Stilla havet, har kämpat med oroligheter och politiskt våld sedan den blev självständig från Storbritannien 1978.

Rivaliteten mellan den folkrikaste ön Malaita och centralregeringen i Honiara på ön Guadalcanal har upprepade gånger lett till sammandrabbningar.

2003 inleddes en internationell fredsbevarande insats i landet ledd av Australien. Den varade till 2017.

Kampen mellan Kina och Taiwan om inflytande i Stillahavsregionen har länge utkämpats på Salomonöarna, som har en liten kinesisk diaspora.

Salomonöarna var bland ett tiotal Stillahavsnationer som erkände Taiwan fram till ett beslut 2019 av premiärminister Manasseh Sogavare om att bryta de diplomatiska förbindelserna och istället ta sida med Peking.

Draget upprörde Malaitas ledare, som fortfarande upprätthåller kontakten med Taiwan och får stöd från både Taipei och Washington.

Källa: AFP/TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.