Det har gått ett år sedan en rad stora och våldsamma demonstrationer skakade Chile.

”El estallido”, eller ”utbrottet” som protesterna kom att kallas, inleddes som en reaktion mot höjda biljettpriser i Santiagos tunnelbana men växte snabbt ut till landsomfattande protester med krav på högre levnadsstandard och social jämlikhet.

– Ett av demonstranternas krav var att förändra konstitutionen för att skapa ett mer rättvist samhälle, säger Pablo Ruiz-Tagle, expert på konstitutionella frågor och dekanus på juridiska fakulteten vid Universidad de Chile.

Kontroversiell sedan start

Den nuvarande konstitutionen antogs 1980 under diktatorn Augusto Pinochets militärjunta.

Den speglar enligt Pablo Ruiz-Tagle många av Pinochetdiktaturens ideal. Den ger presidentämbetet ovanligt stor makt i förhållande till parlamentet och framhåller marknadsliberala värderingar i förhållande till välfärdsfrågor.

– Rättigheter är utformade som friheter, förklarar Ruiz-Tagle och fortsätter:

– Konstitutionen ger dig exempelvis rätten att välja mellan att gå till ett privat sjukhus och ett offentligt sjukhus, men inte mer än så.

Samtidigt är Chile ett land med stor ekonomisk ojämlikhet (högst inkomstskillnader av samtliga OECD-länder) och ett av demonstranternas krav har varit att kräva större ansvar av staten att tillhandahålla grundläggande välfärd.

Starkt symbolvärde

Att konstitutionen skapades under militärdiktaturen är också i sig en anledning till att många nu vill förändra den, säger Andrés Rivarola, föreståndare på Nordiska Latinamerikainstitutet vid Stockholms universitet.

– Den finns ett mycket starkt symbolvärde i den förändringen, säger han.

En ny grundlag skulle dessutom kunna skapa en större legitimitet till det politiska systemet i Chile, resonerar han. I dag är tilltron till det politiska etablissemanget lågt.

Lång väg till ny konstitution

Exakt hur en ny grundlag kan komma att se ut är det ännu ingen som vet. Söndagens folkomröstning ska besvara två frågor: Om Chile ska inleda arbetet med att ta fram en ny konstitution och vem som i så fall får ansvaret att utforma den.

Därefter kommer det sannolikt krävas ytterligare en folkomröstning innan en ny grundlag kan antas. Hur lång tid en sådan process kan ta är oklart men det kan handla om ett par år.