Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Det var i lördags som partiordföranden Jörg Meuthen gick upp i talarstolen för att beklaga sig över de ”provokatörer” inom partiet. Foto: EPA/SASCHA STEINBACH,

Coronapandemin skapar kris inom tyska extremhögern

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

EU-negativa och invandringsfientliga Alternativ för Tyskland (Alternative für Deutschland) blev Tysklands tredje största parti i valet 2017 och fick för första gången säte i förbundsdagen.

Efter AFD:s partidagar i helgen är frågan hur länge partiet ska kunna behålla sin ställning hos väljarna. Och hur det ska kunna hålla ihop i framtiden.

Christian Catomeris

Utrikesreporter

Det var i lördags som partiordföranden Jörg Meuthen gick upp i talarstolen för att beklaga sig över de ”provokatörer” inom partiet som enligt honom betedde sig som ”pubertala tonåringar med machofasoner”.

Vad han syftade på var vissa partimedlemmars hårda attacker mot regeringens coronaåtgärder, anklagelser om införandet av en ”coronadiktatur” i landet.

Begärde misstroendeomröstning

Hans tal möttes av buanden och några talare lät partiledaren förstå att hans tid som ledare för rörelsen snart skulle vara till ända.

En misstroendeomröstning begärdes under söndagen som gav partiordföranden knappast möjliga segermarginal. Det visade sig att nästan hälften av de närvarande delegaterna, det vill säga 47 procent röstat för misstroendemotionen.  

Konspirationsteorier 

När AFD dök upp i tysk politik för några år sedan handlade det framförallt om motstånd mot EU och mot eurosamarbetet som man menade tvingat Tyskland att gå in och hjälpa skuldsatta länder i Sydeuropa.

AFD odlade också en invandringskritisk linje som alltmer kom att handla om motstånd mot islam, till exempel genom krav på förbud att bygga minareter.

På senare tid finns högljudda röster inom partiet som anammat konspiratoriska teser gällande regeringens Coronapolitik. Flera av dem har synts på de demonstrationer som ordnats mot Angela Merkels Coronapolitik.

Partiet nådde sina största framgångar i exempelvis det fattigare före detta östtyska Sachsen, men finns nu representerat i de flesta tyska förbundsstaternas parlament. 

Nazistkopplingar 

I valet 2017 fick man 12,6 procent av rösterna men har haft svårigheter att slå an hos större väljargrupper. Opinionssiffrorna har pendlat mellan 7 procent och 11 procent.

Flera uppmärksammade händelser anses förklara partiets svårigheter. Uteslutningen av Andreas Kalbitz, partiets ledare i delstaten Brandenburg, som mörkat sitt nazistförflutna, och av Christian Lüth, AFD:s talesperson i förbundsdagen som inför dold kamera menade att man skulle kunna ”gasa” migranter, är ett par exempel.

Lägg därtill flera avhopp från ledande företrädare för partiet och det tyska författningsskyddets beslut att övervaka partiet i sin helhet, samt att upplösa den mest radikala delen, den s k ”Flygeln”, för hot mot ”den demokratiska rättsstatens” principer. 

Hot om undergång 

Som om inte det räckte finns en ledarskapskris inom partiet och en ständigt pågående och mycket infekterad strid mellan den mer konservativa delen av partiet och den mer ”radikala”, den som går i spetsen för den coronapolitik-kritik som enligt partiordföranden riskerar att leda till partiets ”undergång”. 

De populistiska och nationalistiskt inriktade partierna har haft framgångar i många europeiska länder. I Europas mest befolkade land Tyskland tycks trenden gå åt motsatt håll. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.