Turkiets rekordtillväxt för 2017 på 7,4 procent berodde till stor del på statliga stödinsatser till byggsektorn. President Erdogan utlyste nyval i juni när ekonomin fortfarande pekade uppåt. Den turkiska valutan har sedan rasat kraftigt till en bottennivå.

Liran rasar

Hittills i år har den turkiska liran tappat mer än 40 procent av sitt värde mot dollarn och euron.

– Turkiet var länge en lysande stjärna när det gäller tillväxt, drivet av export, byggsektorn och konsumtion. Men nu stiger inflationen och underskottet i bytesbalansen har ökat kraftigt. Turkiet har lånat pengar och har nu stora skulder i dollar och euro. Med en höjd ränta i USA och en stark dollarkurs blir lånen dyra att betala tillbaka, säger Handelsbankens valutastrateg Lars Henriksson till SVT Nyheter.

Erdogans finanspolitik

President Erdogan har signalerat att han tänker ta mer kontroll över ekonomin och han har kategoriskt uttalat sig mot höjda räntor. Den turkiska valutan föll kraftigt sedan han utsett sin svärson till finansminister i den nya regeringen.

– Presidenten skapar osäkerhet om centralbankens oberoende ställning, säger Lars Henriksson. 

Höjda tullavgifter

Det akuta ekonomiska läget har utlösts av den diplomatiska krisen med USA. Turkiet har sedan två år tillbaka hållit den amerikanske evangeliske pastorn Andrew Brunson fängslad och anklagar honom för spionage och terrorplaner. USA:s president Donald Trump har krävt att Brunson släpps och får återvända till USA. Om det inte sker före onsdag kommer USA att fördubbla tullarna på turkiskt stål och aluminium.

Tayyip Erdogan säger att han inte ger efter för hot och hävdar att valutakrisen inte har med tillståndet i ekonomin att göra utan är en följd av ”en politisk konspiration”.