Kommentar: Bo Inge Andersson Foto: Knut Koivisto/SVT

De EU-kritiska inga vinnare i Nederländerna

Uppdaterad
Publicerad

En sak verkar säker i det nederländska valet: Vinnare är INTE något av de två partier som är EU-kritiska eller mot stödpaketen för euro-länder i kris.

De två EU-kritiska partierna är det vänsterinriktade Socialistiska partiet, som inte gör några vinster, och den islamfientlige Geert Wilders parti som är den stora förloraren.

Wilders är inte bara islamfientlig utan också EU-fientlig, men han har inte lyckats övertyga. Den intressanta frågan uppstår om detta är en framtidsvision också för andra europeiska partier som skrämmer med islam.

För Nederländarna blev det i alla fall för mycket med ett parti som skrämmer både med EU och islam.

Två stora partier

Så långt kan man spåra en tydlig trend. Man kan spåra ytterligare en: Det verkar utkristalliseras ett höger- och ett vänsteralternativ i nederländsk politik, alltså ett tvåpartisystem. Hittills har det alltid funnits tre starka grupperingar: Höger (liberaler), mitten (kristdemokrater) och vänster (socialdemokrater).

Men nu är också Kristdemokraterna en klar förlorare. Det hör till saken  att kristdemokraterna intern opponerade mot att ledningen ville samarbete med Geert Wilders om den nu avgående regeringen. Väljarna har nu hårt straffat partiet för det samarbetet.

Kvar står högerliberalerna och socialdemokraterna som ligger på 41 respektive 39 mandat av parlamentets 150 platser. Två stora partier har plötsligt trätt fram.

Överraskning

Före valet spekulerades det i en koalition mellan just dessa båda partier. Visserligen har båda partier före valet förnekat detta, men det är den bekvämaste koalitionen. De båda partierna skulle få 80 av 150 mandat. En bekväm majoritet, som skulle kunna förstärkas av det vänsterliberala partiet D66 med 12 mandat.

Under alla omständigheter är det en stor överraskning att både högerliberaler och socialdemokrater ökar med tio respektive nio mandat. Det tyder på att nederländarna vill ha två klara alternativ – en kanske begriplig inställning med tanke på att det är 21 partier som har ställt upp i valet.

Dröjer till 2013?

Det kan i marginalen noteras att ett nytt parti kommit in: 50plus-partiet som vänder sig till de äldre skulle få två mandat liksom djurrättspartiet. Men kanske kan framväxten av två stora partier underlätta regeringsbildningen.

Före valet sades det att det skulle kunna dröja ända fram till 2013 innan det blir en ny regering.

Om man följer huvudspåret i spekulationerna före valet skulle dock högerliberaler och socialdemokrater samregera.

Merkels stöttpelare

Det finns en klar skillnad mellan de båda. Högerliberalerna har regerat tillsammans med Kristdemokraterna och drivit en åtstramningspolitik. Socialdemokraterna menar att det inte bara krävs budgetsanering utan också ett stimulanspaket för att mot verka åtstramningen – ungefär som de franska socialisterna, som ju opponerat sig mot Tysklands förbundskansler Angela Merkels åtstramningslinje.

Det är här de båda partierna skulle samsas. Nederländerna har tillsammans med Finland setts som de båda stöttepelarna för Angela Merkels krav på åtstramningar.

Men eftersom Merkel nu själv verkar vara på väg att mjuka upp sin tidigare hårda hållning, är det kanske möjligt att de båda stora partierna i Nederländerna kan samverka i en politik som också har inslag av stimulans.

Prata sig samman

Det finns kanske en teoretisk möjlighet att högerliberalerna skulle kunna få ihop en koalition på högerkanten med Geert Wilders islamfientliga parti som stödtrupp, men frågan är om det är möjligt med tanke på Wilders nyväckta EU- och euro-kritiska hållning.

Inte heller en koalition mellan vänsterinriktade partier är möjlig rent matematiskt. Det verkar som om det blir högerliberaler och socialdemokrater som får försöka prata sig samman. Men det kan dröja innan regeringsbildningen är klar.

Men det blir knappast någon kampregering mot Merkel, men den skulle troligen föra med sig mer av stimulanstänkande, precis som det sker i en rad andra euro-länder.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.