Rumänien är under våren ordförande i EU samtidigt som man befinner sig på total kollisionskurs med EU:s institutioner. Under sina tio första år som EU-medlem gjorde Rumänien stora framsteg.
Landet fick beröm av EU för att ha tagit itu med den omfattande korruptionen. En ny generation oberoende domare och åklagare, bland annat korruptionsåklagaren Laura Codruta Kövesi gick hårt åt korrupta tjänstemän och politiker från flera partier. 100-tals hamnade i fängelse.
Ny myndighet ska utreda mutbrott
Nu har dock Rumänien drabbats av en demokratisk backlash. Det har lett till en rasande konflikt som lamslår det politiska livet i landet. Det började när det post-kommunistiska socialdemokratiska partiet PSD vann valet 2016.
Det styrande PSD anser att domarväsendet har varit för nitiska i sin jakt på mutbrott och har inrättat en ny myndighet som lyder under regeringen. Denna ska utreda domare och åklagare för jävsbrott och korruption. Det finns också lagförslag som ligger i parlamentet om att förbjuda bevisinhämtning med hjälp av videofilm och försvåra avlyssning.
Rumäniens justitieminister Tudorel Toader har dessutom drivit igenom ett dekret att politiker fällda för korruption ska få överklaga domslut från landets högsta domstol. Han anser att de mygeldömda politikerna dömts av domstolspaneler som inte varit legitima.
Demokratisk kris
I ett och halvt år har protester mot korruption pågått och den senaste månaden har de åter intensifierats. Dagligen uppstår spontana demonstrationer utanför landets universitet och domstolar.
– Förr flyttade rumäner på grund av fattigdom men vi kommer att tvingas flytta eftersom det här landet snart inte är en demokrati, säger en av studenterna till SVT, utanför universitetet i Bukarest.
Idag är krisen i Rumänien mer demokratisk än ekonomisk. De senaste åren har den rumänska tillväxten legat på över sju procent. Regeringskoalitionen mellan socialdemokrater och liberaler har höjt lärar- och läkarlöner med 25 procent och pensionerna med 18 procent.
Det råder idag arbetskraftsbrist i landet och på de många nybyggen som pågår i Bukarest jobbar migranter från Vietnam och Sri Lanka.
Oppositionen anklagar Socialdemokraternas starke man, partiordföranden Liviu Dragnea för att ligga bakom försvagningen av landets antikorruptionslagar. Han dömdes 2012 för valfusk och är tillsvidare avstängd från att kunna väljas som premiärminister men anses vara den som styr landet bakom kulisserna. Med de nya lagarna skulle han kunna skaffa sig en friande dom.
– Han har ett egenintresse, han är själv dömd för röstfusk och har anklagelser från EU riktat mot sig för att ha förskingrat EU-medel, säger landets förre justitieminister Monica Macovei,
Hon var den första att ta upp kampen mot korruptionen efter kommunisregimens fall och är idag är ledamot av EU-parlamentet.
I höst är det presidentval i Rumänien och om åklagarväsendet kan kontrolleras politiskt ökar Dragneas chanser att bli vald. Dragnea är känd som en populistisk och nationalistisk politiker som anklagar EU för att vara i händerna på den ungersk-amerikanska affärsmannen Geroge Soros. Han är god vän med Donald Trump och närvarade när Trump svors in som president 2016.
Stämmer EU-kommissionär
I november 2018 riktade EU-kommissionen i sin årliga utvärdering skarp kritik mot Rumänien och de beslut som anses försvaga landets rättsväsende. Regeringen fick också kritik för att ha använt övervåld vid stora demonstrationer i augusti förra året, där 450 demonstranter skadades, och fick en varning att pressfriheten är hotad.
Kritiken fick den rumänska regeringen att den 21 februari tillkännage att man nu stämmer EU-kommissionären Frans Timmermans för förtal. Att ett medlemsland stämmer en kommissionär efter kritik om korruption är en helt unik händelse.
Rumänska regeringen anses att de döms efter andra måttstockar och betraktas som ett andra klassens medborgare i EU.
– Kritiken mot Rumänien är obefogad och bygger på ”fake news” i sociala medier, säger den socialdemokratiska riksdagsledamoten Oana Florea till SVT när hon tar emot i Rumäniens parlament som är världens största administrativa byggnad med sina 5000 rum.
– Det vi gör är för att säkra rättssäkerheten, vi har bara varit en demokrati i 19 år och det var dags att se över våra rättsliga lagar, domarväsendet hade blivit för allsmäktigt, förklarar hon.
Före detta justitieministern Monica Macovei är kritisk.
– Den här regeringen skulle inte bry sig om man blir utesluten ur EU, de vill inte veta av EUs rättsprinciper, säger hon.
Kritikerna kräver att EU drar in alla bidrag till Rumänien om de inte återupprättar rättsväsendets oberoende ställning.