Elektorsvalet runt om i USA:s delstater blottar en charmig sida av amerikansk politik. De gamla traditionerna förvaltas ofta lite taffligt på vissa håll, men effektivt föll röst efter röst av de 538 elektorsröster som skulle fördelas.
Flera av delstaterna direktsände mötet, med de elektorer som ofta inte är speciellt kända men har tidigare politisk erfarenhet. Det var ingen överraskning när Kalifornien knuffade Joe Biden och Kamala Harris över den gräns på 270 elektorsröster som ger de båda makten över nationen. Det var ju det folkets röst sa den tredje november. Det är istället det republikanska partiets reaktion som på många sätt är betydelsefull.
Partiet lojalt med Trump
Med vissa undantag har det rått en kompakt tystnad efter Donald Trumps valnederlag den tredje november. Visst, Senator Mitt Romney, kollegan Susan Collins och en handfull andra republikaner har framfört krav på att valresultatet borde respekteras och att den utdragna rättsliga striden måste få ett slut.
Valsystemets trovärdighet skadas för lång tid framöver. 126 kongressmän stöttade förra veckan också den, på förhand, utdömda stämningen av Texas justitieminister. Stämningsansökan var ett försök att få Högsta domstolen att kasta ut 20 miljoner poströster i de fyra kanske viktigaste delstaterna och förändra valutgången.
Precis som i många andra fall tog HD inte ens upp ärendet. Allt var bara ännu ett bevis på att partiet tillhör Trump och straffet från hans mäktiga väljargrupper kan slå hårt mot enskilda ledamöters politiska framtid.
Mitch i centrum
Oldtimern Mitch McConnell var den som skickligt parerade alla anklagelser mot Trump under riksrättsåtalet i januari. McConnell har varit Trump trogen och hans centrala roll som ledare i senaten har varit betydelsefull under Trumps år i vita huset.
Senatorn från Kentucky har inte visat några tecken på att distansera sig från President Trump. En orsak är att Mitch anser att Donald Trumps stöd behövs för att partiet ska kunna behålla kontrollen över senaten, som avgörs i det tuffa valet i Georgia den femte januari. Och Donald Trumps trogna bas är stark i Georgia, vilket kan få betydelse då valdeltagandet befaras bli lågt.
Därför har de flesta uttalanden från McConnell kretsat kring Donald Trumps rätt att pröva misstankarna om valfusk i landets domstolar. Hans ord har varit noga valda och hittills aldrig visat på en spricka mellan de båda.
Samarbetet från förr
McConnell har sagt att han inte kommer att acceptera Joe Biden som USA:s 46:e president förrän elektorerna röstat. Den dagen har nu passerat och det med noll framgångar i de avgörande juridiska striderna. Och nu väntar Washington på ett besked om framtiden från senatens majoritetsledare.
Under sina decennier i den amerikanska kongressen har McConnell tidigare haft en ganska god relation till Joe Biden. De båda politikerna har varit kända för att åstadkomma överenskommelser över partigränserna och ibland till och med beskrivit varandra som vänner.
Den här gången är dock situationen besvärligare för senatorn från Kentucky. Han måste svika det republikanska partiets viktigaste person, Donald Trump, för att närma sig en president som är i behov av samarbete, men som kommer att föra USA mer åt vänster.