Satirtecknaren Maung Maung Aung i studion i Rangoon. Teckningen till höger föreställer en fattig familj som möter en parlamentsledamot. De säger att de är glada för att han sluppit bli misshandlad och förtryck, men att de hoppas att han inte kommer att ställa till det för andra. Foto: AFP

Det våras för satiren i Burma

Publicerad

Efter höstens historiska valseger för ikonen Aung San Suu kyi i Burma är landet nu mitt i processen att ta sig från år av militärdiktatur mot demokrati. Och i spåren av det har också den politiska satiren fått ett uppsving och blivit vanligare, öppnare och vassare.

60-åriga Maung Maung Aung har dedicerat närmare 40 år av sitt liv åt satirtecknandet. En stor del av dem under den burmesiska militärdiktaturens hårda censurlagar, som bland annat innefattade att allt skulle förhandsgranskas. Budskap som inte uppskattades ströks ur tidningar.

Men efter att militärstyret så sakteliga började luckras upp, och censuren lättades upp 2012 är Maung Maung Aung nu istället en del av en växande och allt mer frispråkig grupp av satiriker i Burma.

– Satirteckningar behöver frihet. Ju mer frihet det finns desto mer kreativ kan teckningen vara och säga, så den också bär med sig en större betydelse, säger Maung Maung Aung.  

Historiskt maktskifte

Satiren i Burma har en lång historia. Redan under tidigt 1900-tal gjorde man narr av det brittiska kolonialväldet, och sedan också det tidiga självständiga styret. Men debatten ströps när militären tog över makten 1962.

Nu är förhoppningen att man åter ska kunna flytta fram positionerna efter det att fredspristagaren och frihetsikonen Aung Sang Suu Kyis oppositionsparti NLD tog hem en storseger i höstens val.

Men hennes seger bär också med sig en ny problematik, om än av ett annat slag, för satirtecknarna. Hur ska de förhålla sig till att kritik mot makten då också kan bli kritik mot den person som för många är en hjälte?

Maung Maung Aungs bild är i alla fall klar, man kan inte backa från att kritisera ”The lady” som hon kallas. 

– Satiriker ska inte vara partiska, de ska belysa felen hos regeringen oavsett vem som styr.

Men kollegan Phoe Kyaw, som kommer från Suu Kyis valkrets, är inte lika hård i sitt ställningstagande.

– Å ena sidan så kommer hon att förstå, men å andra sidan så tror jag på henne som vår nationella ledare. Därför kommer jag inte att rita något som förolämpar henne personligen. Men gör hennes parti något fel samtidigt som de utger sig för att arbeta för folket så tänker jag kritisera henne.

Lång väg mot återhämtning

Även om det kanske dröjer innan de burmesiska tecknarna fullt ut vågar göra narr av Aung San Suu Kyi, råder det samtidigt ingen brist på annat material att lyfta fram i landet som nu kämpar för att återhämta sig från årtionden av diktatur.

Burma kämpar mot en dålig ekonomi, korruption och diskriminering, samtidigt som det pågår väpnade konflikter i delar av landet. Och även om censurlagarna slopats så är ordet fortfarande långt ifrån fritt.

För ett tag sedan tvingades en av Burmas privata dagstidningar gå ut med en ursäkt för en teckning som anklagade militären för land-grabbing och aktivister som kritiserat militären på Facebook har frihetsberövats.

Maung Maung Aung blickar bakåt för att se framtiden, till den tid innan militärdiktaturen där möjligheten till regimkritik fanns på riktigt. En möjlighet som han nu hoppas är på väg tillbaka.

– Om vi kunde få en demokratisk tidsålder på riktigt så skulle vår frihet vara säkrad, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer