Hela det politiska USA ägnar sig inte åt något annat än att gissa hur de nio domarna i domstolen ska döma. Enligt uppgifter i USA-medier offentliggörs domen klockan 16 svensk tid på torsdagen.

26 delstater är mot

De flesta av domarna just nu är sådana som nominerats av republikanska presidenter.

Det är också republikaner som har anmält sjukvårdsreformen till domstolen. Bland annat har 26 av USA:s 50 delstater vänt sig till domstolen för att stoppa reformen.

Hjärtefråga

För Obama är detta verkligen en ödesstund – den viktigaste under hans första presidentperiod. Sjukvårdsreformen har varit en hjärtefråga för honom, liksom den varit för demokratiska presidenter sen 1930-talet.

Frågan är nu hur domen blir: Upphäver man hela reformen, upphäver man delar av den eller godkänner man den helt och hållet?

Dammsugare

Den viktigaste frågan är att Obama låtit lagstifta om att alla amerikaner senast 2014 ska ha tecknat en försäkring i ett privat bolag. Den som inte gör det får böta. För den som inte har råd, ska staten gå in och subventionera.

Huvudfrågan är denna: Ska staten få tvinga en medborgare att köpa något? Idag sjukvårdsförsäkring – imorgon bil, dammsugare eller hamburgare, säger motståndarna.

Bättre än i Sverige

Reformens syfte är att ge så många amerikaner som möjligt en sjukvårdsförsäkring. Idag saknar nästan 50 miljoner sjukförsäkring och 25 miljoner anses vara underförsäkrade.

En majoritet har dock försäkring via sin arbetsgivare – med ofta bättre vård än i Sverige. Att försäkringen blir obligatorisk beror på att kostnaderna annars inte skulle kunna täckas.

Urgammal konflikt

Motståndet mot reformen har många orsaker:

De som har försäkringar är rädda att servicen ska försämras och bli dyrare. Bakom motståndet ligger också den urgamla konflikten mellan det federala, centrala styret i Washington och delstaternas rättigheter.

En annan är att detta är för dyrt, medan Obama-sidan menar att reformerna på sikt sänker sjukvårdskostnaderna. Men när förslaget röstades igenom i representanthuset var det 39 demokrater som inte stödde förslaget.

Märklig inställning

Republikanerna – särskilt den mäktiga s k Tea Party-rörelsen – målar ofta ut denna reform som en farlig socialistisk revolution, även om resultatet blir något som är mycket försiktigare än västeuropeiska försäkringar.

Det märkliga med amerikanska folkets inställning till reformen är att man är mycket kluven. Egentligen säger man både ja och nej till den.

82 procent för

Man är negativ till reformen men vill samtidigt inte ta bort de förbättringar som redan har trätt i kraft. (Reformen ska inte gälla fullt ut förrän 2014, alltså sedan Obamas första ämbetsperiod är slut.)

Till exempel är en stor majoritet på 82 procent för en punkt i reformen: Att försäkringsbolagen inte får vägra någon att teckna sjukförsäkring därför att vederbörande har hälsoproblem. Eller att barn kan gå på föräldrarnas försäkring tills de fyllt 26 år.

Går inte långt nog

En undersökning som opinionsinstitutet Ipsos gjort för nyhetsbyrån Reuters visar att 56 procent är mot hela reformen, 44 procent är för den.

Men om man läser detaljerna finner man förvånande resultat. En stor del av oppositionen mot reformen beror på att många anser att den inte går tillräckligt långt.

Inte död

Av de republikaner som sade sig vara mot reformen är det hela 29 procent som gör det därför att de vill att reformen skulle vara radikalare.

– Om man lägger samman dem som är mot reformen, därför att den inte går tillräckligt långt, och dem som är för, då blir resultatet att en majoritet av amerikanerna anser att reformen inte är död, säger Chris Jackson på Ipsos till Reuters.

Stötestenen för domstolen

Frågan är oerhört komplicerad. Hela lagen omfattar tusentals sidor. De flesta tror att domstolen inte kommer att förklara att hela reformen strider mot USA:s grundlag.

Men just kravet på att alla ska tvingas teckna en försäkring kan bli en stötesten. Och frågan är om detta trots allt kan bli grundskottet mot hela reformen. Om inte alla är med, blir försäkringen mycket dyrare. En rad reformer förutsätter att alla är med.

Vem tjänar på domen?

Sen är bedömare osäkra på vad ett nej betyder för Obama. Gör det honom till en svag president i allmänhetens ögon? En president som det inte är värt att välja om.

Eller blir det republikanerna som får lida därför att en del nya förmåner – som majoriteten vill ha kvar – på nytt dras bort?