Valet kan ses som ett maktspel där frågan är vem som till sist ger efter - eurozonen eller grekerna.
Folkomröstning
Valet gäller formellt ett nytt parlament och en ny regering. Det är i praktiken också en folkomröstning om euron. Utgången kan få betydelse för världsekonomin.
Ingen kan förutsäga vad som händer om ”nejsidan” vinner. De dystraste profetiorna talar om djup lågkonjunktur i hela världen. Andra menar att världen är väl förberedd på detta.
Rädsla för värre kaos
Grekerna har bombarderats med varningar om ekonomiskt kaos, med över 50 procents lägre levnadsstandard.
Det kan vara de varningarna som slagit igenom i de sista opinionsmätningarna och som kan få många att ändå välja ett av de etablerade partierna – som är ansvariga för krisen.
Omsvängning
Nu i efterhand är de flesta i eurozonen eniga om att den åtstramning som Grekland tvingades genomföra var fel politik. Det borde ha funnits inslag av stimulans för att främja tillväxten.
De grekiska väljarna hoppas att denna omsvängning ska rädda dem. De hoppas att stödet på 100 miljarder euro till spanska banker ger en ny signal. Spanien fick stödet utan att lova nya åtstramningar.
Villkor förhandlas om
Alltsammans går för grekerna nu ut på att också de kan förhandla om förändrade villkor.
Detta spelar en stor roll i den grekiska valrörelsen. De tre stora partierna lovar alla att villkoren ska förhandlas om.
Två av de tre – konservativa Nea Dimokratia och socialistiska PASOK – vill hålla kvar vid avtalet från i våras: Grekland fick ett stöd på 130 miljarder euro om man minskade statsutgifterna. Men villkoren vill man nu förhandla om.
Drömlösningen
Det tredje partiet – vänsterpartiet Syriza – vill säga upp det avtal med eurozonen, som innebär åtstramningar, men behålla euron.
Det är en drömlösningen, men konservativa och socialister varnar för att det just är drömmar. Eurozonen har deklarerat att stödbetalningarna till Grekland stoppas om avtalet bryts. Det skulle leda till statsbankrutt. Grekland har bara pengar i statskassan för ett par veckor till.
Vågar inte straffa
Det skulle betyda att Grekland på något sätt måste ge upp euron. Hur det ska gå till vet ingen. Det finns inga regler i euro-avtalet för sådant.
Syrizas svar är att eurozonen inte vågar straffa Grekland så. Det skulle kosta mer att straffa ut grekerna än att behålla dem kvar, är Syrizas budskap.
Äventyrlig
Det blir ett slags maktpoker: Vem lägger sig först – Grekland eller eurozonen?
Syriza har i början av valrörelsen legat högst i opinionsmätningarna. Men den senaste tiden har de konservativa i en rad mätningar hamnat först. Syrizas linje ses som äventyrlig.
Bröt samman
Vallagen ger en speciell bonus på 50 av parlamentets 300 mandat till största partiet: Ett parti ska bli så starkt i parlamentet att det kan bilda regering.
Det har fungerat ända tills det gamla partisystemet – med konservativa eller socialister vid makten – bröt samman under krisen och anti-åtstramningspartier som Syriza växte sig starka.
Konservativa leder
De sista två veckorna före valet är opinionsmätningar förbjudna, även om det cirkulerar inofficiella mätningar. De flesta av de sista mätningarna visade att de konservativa nu ledde över Syriza.
Förvirringen är alltså stor – både om valresultatet och vad resultatet får för följder. Det är ingen tvekan om att eurozonen hoppas att konservativa och socialister ska kunna skrapa ihop en majoritet. Vid förra valet i maj misslyckades de. Därför blev det nyval direkt.
Inte bara Tyskland
Men också en vinst för ”ja-partierna” innebär troligen att villkoren för Grekland på något sätt förändras. Efter socialisten François Hollandes valseger i Frankrike är det inte längre enbart Tyskland och Angela Merkel som dikterar villkoren inom eurzonen.