Men bara under tiden som själva klimattoppmötet pågår pumpas det upp 170 miljoner ton olja i världen.
Priset på olja – liksom energi i stort – har skjutit i höjden till nivåer en bra bit över de som gällde före pandemin. Här i Sverige närmar sig bensinpriset 20 kronor litern. En vardagsekonomisk katastrof för en del, inte bara i Sverige.
Precis samtidigt, utanför Glasgowmötets fossilfria universum, händer nu därför följande:
Den amerikanska regeringen anklagar de oljeproducerande arabländernas organisation Opec för att hålla tillbaka oljeproduktionen så att priset stiger, och uppmanar både Opec och Ryssland att pumpa upp mer olja.
Vd:n för ett av världens största oljebolag BP, kallar bolaget en ”penningmaskin” när han presenterar kvartalsresultatet.
Övriga oljejättar har också redovisat kraftigt stigande resultat. Aktieutdelningen från världens största oljebolag, Saudi Aramco, blir 640 miljarder kronor i år. Enbart den skulle alltså räcka en bra bit för att täcka upp de 100 miljarder dollar, eller 850 miljarder kronor, som världens fattiga länder kräver och som också diskuteras i Glasgow idag.
Banker slutar låna ut till oljeproduktion
Förra våren när världsekonomin tvärstannade störtdök både efterfrågan och pris på olja. Världens oljeproduktion sjönk för första gången på mycket länge, liksom världens samlade koldioxidutsläpp.
Det väckte en del hopp här och var när det gäller klimatet. De politiker världen över som vräkte ut coronastödpengar gjorde också allt större ansträngningar för att styra så mycket som möjligt av det till investeringar som behövs för klimatomställningen.
Men sanningen är att det – förstås – samtidigt gick ännu mer pengar till att hålla vår nuvarande ekonomi igång. Och den är fossil. Nu rullar den obevekligt igång igen. Under tiden har mycket hänt när det gäller opinionen, politiken och kapitalet. Stora kapitalförvaltare som ska ta hänsyn till sina sparares klimatmedvetenhet gör sig av med aktier i fossilbolag. Oljebolagen säljer av produktionstillgångar. Banker, bland annat flera av de svenska storbankerna, slutar låna ut till ny oljeproduktion.
Men vår ekonomiska verklighet är fortfarande i huvudsak fossil. Elbilar säljer visserligen som aldrig förr, och elbilsaktier värderas skyhögt på börsen till skillnad från de vanliga biljättarna. Men huvuddelen av bilarna på vägarna i världen kommer ändå drivas med bensin eller diesel även om tio år, som det ser ut nu.
Dyrare bensin på längre sikt
Internationella Energiorganet IEA räknar med flera scenarier när den bedömer oljebehovet framöver. Även i det, för klimatet, mest framgångsrika, där politikerna har fattat beslut som gör det möjligt att nå netto noll-utsläpp till 2050, så behövs det fortfarande år 2030 en miljon ton olja per dag för bensin och diesel till våra personbilar.
Alltså: det finns pengar att tjäna på olja ett bra tag till. Särskilt för dem som slipper insyn via aktiemarknad och pensionssparare, till exempel de hedgefonder som nu köper upp oljetillgångar från oljebolag och andra som vill ta över dem. Samt förstås de diktaturer som kontrollerar en stor del av världens oljeproduktion så länge. Svårt att kontrollera eller stoppa oljeproduktion alltså. Återstår, vilket bland annat IEA påpekar i sin senaste rapport, att dämpa efterfrågan. Vilket bara kan betyda ännu dyrare bensin på längre sikt.