”En dag vill jag bli korrespondent”

Uppdaterad
Publicerad
Krönika ·

– Nu räcker det, jag börjar tröttna på dig, säger Muhammed när jag för tredje gången ber honom gå samma väg fram till tältet framför min kamera.

Jag säger till Muhammed att snart är han redo för Hollywood, och mitt regisserande är direkt förlåtet med ett leende. Muhammed bor i ett flyktingläger med sin familj i staden Marib i norra Jemen. Väl inne i tältet börjar han försiktigt berätta om sin tid som barnsoldat.

Niclas Berglund

Fotograf

– Jag har många mardrömmar, jag drömmer om kriget. Fortfarande vaknar jag ofta om natten.

Muhammed är idag 13 år. För två år sedan spelade han fotboll med sin bästa vän när de båda vännerna kidnappades av Huthirebellerna och fördes till ett läger där barn tränades att använda vapen. Muhammed och hans vän skickades till olika frontlinjer, en dag efter intensiva strider kom Muhammeds vän inte tillbaka.

Muhammed bor med sin familj i ett flyktingläger i staden Marib i norra Jemen. Foto: Niclas Berglund

– Jag brukade titta på bilder i min telefon för att minnas min familj. Men jag började alltid gråta, de hotade att slå mig med en käpp och de tog min telefon ifrån mig, berättar Muhammed.

Humanitär katastrof

FN beskriver Jemen som världens värsta humanitära katastrof. Konflikten i landet är inne på sitt sjunde år, utan någon lösning i sikte. Trots fredsförhandlingar som hållits i Stockholm så vill ingen av de stridande parterna; Huthierna som stöds av Iran och den internationellt erkända regeringssidan som stöds av en saudiledd koalition, implementera sina löften från avtalet. 

Foto: Niclas Berglund

FN har precis släppt en alarmerande rapport om att barn används vid striderna från båda sidor av konflikten. Uppemot 2 000 barn ska ha dödats i strider under åren 2020 och 2021. 

– Det finns inte så många män som kan strida längre så därför måste de rekrytera barn. Jag har sett väldigt många barn vid krigets frontlinjer, säger Muhammed.

Kriget kryper ner i åldrarna

När jag och reporter Stina Blomgren rör oss i staden Marib är det slående hur unga män och pojkar med van hand bär vapen. Det är tydligt hur det sju år långa kriget har krupit ner till den yngre generationen i Jemen.

Foto: Niclas Berglund

I Marib finns ett framgångsrikt rehabiliteringscenter för barnsoldater, men klinikens psykolog Mahmoud Al-Mukhlafi vittnar även om barn som är mycket aggressiva och har svårt att hitta tillbaka till ett normalt liv.  

Muhammed som precis skrivits ut från kliniken har fått stor hjälp av psykologen, men Muhammed tar en dag i taget. 

– Jag mår bra idag, jag har fått hjälp och jag har studerat flera ämnen. En dag vill jag bli korrespondent och rapportera från konflikter, säger Muhammed med ett lugn och en beslutsamhet i blicken.

Muhammed tillbringar ofta kvällarna med sina vänner. De gillar att spela fotboll tillsammans. Foto: Niclas Berglund

Tillåts vara barn

Efter att vi följt Muhammed kan jag se hur den stillsamma pojken iakttar och lyssnar uppmärksamt på sin omgivning, en viktig egenskap att ha om man vill bli en bra journalist. Jag är helt övertygad om att Muhammed en dag kommer bli en fantastisk journalist, och ge oss viktiga och gripande skildringar från Jemen och världen. 

Samtidigt en bit ifrån Muhammeds tält spelar några barn fotboll. Kvällen är ljum och kvällssolen lyser upp dammet som virvlar upp tillsammans med ropen och glädjen som sprider sig över det sandiga landskapet. Barnen jagar bollen och nu är det bara fotbollen och nästa passning som existerar. För en stund är allt glömt, och de tillåts vara barn i dammet av spelet.

Foto: Niclas Berglund

Det här är en krönika

Reflektionerna är skribentens egna. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.