Totalt fem sidors utskrifter som släpptes av Vita huset i dag avhandlar konversationen mellan Donald Trump och Ukrainas nyvalde president Volodymyr Zelenskyj.
Ett på många sätt mycket insmickrande samtal där Zelenskyj håller med Trump ”inte 100 procent, utan 1 000 procent”. Där han berättar att han, liksom USA:s ledare, vill ”dränera träsket”, och där han säger sig ha lärt mycket från Donald Trumps kampanj.
”Jag vill att du gör mig en tjänst”, svarar Donald Trump på de vänliga orden, och tar sedan upp saker han vill att Ukrainas president ska undersöka. Bland annat Joe Bidens son, Hunter.
Vita Huset menar att det här dokumentet friar Donald Trump, att det tydligt bevisar att han aldrig pressade Ukrainas president. Han bad honom bara om en tjänst.
Demokraterna menar att det är maktmissbruk av en president att be en utländsk ledare om hjälp att hitta smuts på en politisk motståndare. Ett tydligt brott mot konstitutionen.
Den larmrapport från en visselblåsare som tidningen Washington Post skrivit om i ett par dagar går inte helt ihop med det dokument som släppts.
Washington Post uppgav att Trump åtta gånger bad Zelenskyj att utreda Joe Biden och dennes son, Hunter. I utskriften gör Trump det en gång.
Men, i den delen av dokumentet finns tre punkter … som även de nu synas i sömmarna live på amerikansk teve, då de indikerar att inte allt av samtalet just där blivit nedtecknat.
”En modern Don Corleone”
Så i de tre punkterna ligger … vad?
Sju ytterligare önskemål från Trump?
Eller absolut ingenting? En vattenpaus, en harkling, en seg översättning från en av tolkarna?
Utan en inspelning av samtalet får vi aldrig ett exakt svar på den frågan.
Det som också skiljer visselblåsarrapporten från dokumentet är uppgiften att president Trump indikerat att närmare fyra miljarder kronor i militär hjälp skulle betalas ut först när Zelensky gått med på att undersöka Biden. Det finns det inga indikationer på i samtalet.
För Republikanerna är det här viktigt.
Ett ”Quid pro quo” (latin för ”något för något”, tjänster och gentjänster) saknas. Därför är det inte ett brott som passar in under riksrätt, menar de.
För demokrater blir det ännu en gång en diskussion om vad president Trump menar, versus vad president Trump säger. (Precis som det var när den före detta FBI-chefen James Comey vittnade att president Trump sa att ”jag hoppas att du kan släppa detta” men att James Comey tolkade det som ”jag vill att du ska lägga ned utredningen”.)
Demokraterna målar ännu en gång ut USA:s president som en modern Don Corleone, en maffiaboss som med ett höjt ögonbryn kan ge order som lyds. Republikanerna porträtterar samma man som någon som lite löst och ledigt ber om en tjänst. Ingen big deal.
En utredning om eventuell riksrätt har vid många tillfällen liknats vid en smutsig skilsmässa:
Dyr, långdragen, båda sidor kastar smuts på varandra, det splittrar och i slutändan finns sällan en klar vinnare.
Risken är uppenbar att samma sak händer här.