Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Erdogan och Merkel drabbar samman om flyktingavtal

ANALYS · Inramningen är det stora humanitära FN-toppmötet i Istanbul. Men huvudshowen är inte  paneldebatterna där utan mötet mellan två oeniga parter. Den tyska förbundskanslern Angela merkel och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.

På toppmötet talar statsöverhuvuden om behovet av bistånd till världens flyktingar. Men Erdogan och Merkel hade tyngre frågor att avhandla. Främst flyktingavtalet mellan EU och Turkiet som i stort sett fallit samman.

Efter deras samtal står det klart att de fortfarande är oense om tvistefrågorna men överens om att försöka rädda det som går att rädda av flyktingavtalet från i mars. Tolkningarna av vad som sagts verkar däremot gå isär.

Merkel har framfört hård kritik mot utvecklingen i Turkiet och samtidigt sagt att visumfrihet för turkiska medborgare inte går att genomföra till 1 juli. Inget av det kan ha tilltalat president Erdogan.

EU i underläge

President Erdogan har trumf på hand eftersom EU är beroende av Turkiets hjälp att ta hand om flyktingströmmen till Europa. Förbundskansler Merkel är hårt pressad på hemmaplan, till och med av sitt eget parti. Hon kritiseras för att vara för eftergiven mot Erdogan och blunda för Turkiets odemokratiska utveckling.

”Enmans-stat”

Europaparlamentets talman Martin Shulz säger i en tidningsintervju att Turkiet under Erdogan är på väg att bli en enmans-stat. Men han vill trots det inte skrota flykting-avtalet. Och det uttalandet visar hur hårt pressat EU är.

President Erdogan kritiserar samtidigt Europa för att inte ta sitt ansvar för flyktingarna. Turkiet har tagit emot nära 3 miljoner syrier och är världens mest generösa land när det gäller att ge humanitär hjälp, skriver Erdogan i en debattartikel inför mötet i Istanbul.

Flykting-växling

Avtalet undertecknades i mars och EU vill att det genomförs. Turkiet har lovat ta hand om syriska flyktingar som sänds tillbaka från Grekland. För varje syrisk flykting som skickas tillbaka till Turkiet ska en tillåtas resa in i EU. Hittills har EU tagit emot 177 syriska flyktingar från Turkiet, enligt den här mekanismen att växla flyktingar.

Som ersättning ska Turkiet få totalt 60 miljarder kronor för att kunna ta hand om flyktingarna. Turkiet har också fått löften om snabbare behandling av sin ansökan om EU-medlemskap och möjlighet till visumfrihet inom en snar framtid.

EU:s motkrav

Men EU har motkrav på Turkiet som president Erdogan varit ovillig att gå med på. Han vill framförallt inte ändra landets hårda terroristlagar. Tvärtom har det turkiska parlamentet nyligen drivit igenom ändringar som gör att ledamöter inte längre har immunitet mot åtal för terroristbrott. Det tros kunna drabba främst de prokurdiska HDP-ledamöterna. Och det kan påverka majoriteten i parlamentet till president Erdogans parti AKP:s fördel.

Lagändringen är oroande eftersom så många oppositionella åtalats och satts i fängelse den senaste tiden. Den banar också väg för att parlamentet ska kunna ändra Turkiets författning och ge presidenten större makt.  

Ny premiärminister

Premiärminister Ahmet Davutoglu som med diplomatisk hand förhandlat fram avtalet med EU har nyligen bytts ut efter vad som ses som en maktkamp med Erdogan. Troligtvis för att han motsätter sig den här utvecklingen mot presidentstyre i Turkiet. Den nya premiärministern Binali Yildirim förklarade direkt efter sin utnämning att hans viktigaste uppgift är att stärka presidentmakten.

Framgång utåt

Förbundskansler Merkel tvingades gå en svår balansgång i sina samtal med president Erdogan. Att kritisera försvagningen av demokratin men samtidigt lova fortsatt samarbete med Turkiet  

Turkiet har behov av EU på flera plan. Men Erdogan framstår som en tuffare och mer otålig förhandlare än den avsatte premiärministern Davutoglu.

Hans tolkning av samtalen med Merkel är att EU i fortsatta diskussioner ska visa förståelse för Turkiets oro för terrorism. Turkiets kamp mot IS och PKK är huvudargumentet för Erdogans vägran att ändra landets terrorlagar.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.