Enligt det tyska nyhetsmagasinet Der Spiegel har de ”viktigaste Nato-staterna” enats om att alliansen inte ska utnyttja utrensningarna i Turkiet efter statskuppförsöket till att kritisera president Recep Tayyip Erdogan.
Man tiger fast man oroas av vad som sker i Turkiet. Detta för att inte äventyra det militära samarbetet med Turkiet.
Nato har fördömt kuppförsöket, som ju ledde till att många civila dödades. Man kan tillägga att kuppmännen alltså inte visade respekt för mänskliga rättigheter.
”EU sviker”
För Nato handlar det om att USA med allierade just nu behöver den turkiska flygbasen Incirlik för sina bombräder mot terrormilisen IS.
Det handlar också om att Nato-medlemmen Turkiet ligger på gränsen till Mellanöstern och är oerhört viktigt strategiskt för Nato just nu.
I tyskspråkiga Huffington Post talar chefredaktör Can Dündar från den oppositionella tidningen Cumhuriyet om hur EU sviker Turkiet genom att inte tillräckligt klart agera mot Erdogans väl utarbetade plan att likrikta landet och tysta alla försök till kritik.
Can Dündar lever själv under hot. Han har dömts till fem år och tio månaders fängelse för att i fjol ha rapporterat om turkiska vapenleveranser till extremister i Syrien. Han är fri i väntan på att hans överklagande av domen tas upp i domstol.
EU-deal med Erdogan
EU – och Nato – har fördömt kuppförsöket i Turkiet för knappt två veckor sedan.
Men Dündar påpekar att EU visar upp dubbelmoral när man inte lika kraftigt markerar mot att Erdogan håller på att genomföra en egen personliga ”kupp”.
Dündars kritik kan ses som en anklagelse för ännu ett EU-misslyckande.
För EU:s del handlar det om att rädda en deal man slutit med Erdogan som innebär att han samarbetar med EU för att hindra stora flyktingströmmar att komma in på EU:s territorium. Hela EU:s flyktingpolitik beror nu på Erdogans välvilja.
Diktator för ett kvartal
Erdogan sitter alltså med trumf på hand både gentemot EU och Nato.
Erdogan har infört undantagstillstånd under tre månader som ger honom befogenheter att i praktiken nu regera utan parlamentet – som en diktator för ett kvartal.
Allt sker egentligen via regeringen men det är presidenten som styr. Och under tre månader kan mycket hända.
Erdogan har hittills låtit fängsla cirka 13.000 personer, av dem cirka 9.000 militärer. Till exempel har han avsatt och/eller fängslat 149 av 358 generaler och amiraler.
Dödsstraff?
Han har de senaste dagarna fängslat nära hundra journalister och håller på att slå sönder de massmedier som rapporterar på ett sätt som misshagar presidenten.
Det senaste tillslaget mot medierna gjordes igår: Det handlade om 45 tidningar, 16 tv-sändare, tre nyhetsbyråer, 23 radiosändare, 15 tidskrifter och 29 bokförlag som stängdes.
Han har satt tillämpningen av den Europeiska människorättskonventionen ur kraft. Den förbjuder bland annat dödsstraff. Amnesty International talar om tortyr mot misstänkta kuppmakare.
Kritiker – och allierade – menar att Erdogans åtgärder inte står i proportion till den förbrytelse som kuppförsöket otvivelaktigt utgjorde och som ger den turkiska staten rätt att bestraffa de skyldiga.
Kan drabba privata företag
En rad civila har också drabbats: 68.000 personer – bland annat lärare och domare och åklagare – har avsatts från sina poster. Hittills.
Men vi kan vänta oss fler utrensningar. Erdogan själv talar om sin ”utrensningsvåg” och den har nu också börjat drabba anställda i halvstatliga företag, som det turkiska flygbolaget THY.
Och det uppges att påtryckningarna är stora på privata bolag att göra samma.
Lämna ut
Allting handlar om att Erdogan har utnämnt den landsflyktige religiöse ledaren Fetullah Gülen, som sedan 1999 lever i USA, som initiativtagare till statskuppsförsöket.
Det är Gülen-anhängare som nu rensas ut, heter det. Bevisen har vi inte sett. Gülen nekar och har fördömt kuppförsöket.
Bevis vill till exempel USA ha, som ombetts att lämna ut Gülen. En talesman för Turkiets regering har i fallet Gülen enligt nyhetsbyrån AP sagt:
Bara misstankar
– En person av det här slaget kan lätt utlämnas med misstankar som grund. Det finns mycket starka misstankar för hans inblandning i detta kuppförsök. Så det finns tillräcklig grund [att utlämna honom].
Det är alltså på bara misstankar som regeringen anser sig ha rätt att slå till mot misstänkta.
Det är långt från den respekt för rättsstatens principer som EU i lama ordalag uppmanat Erdogan att visa i efterdyningarna till kuppförsöket.
Kuppen en guds gåva
Många bedömare menar att vi bara sett början på Erdogans utrensningar. De kommer att spridas till allt fler sektorer i samhället.
Erdogan har sedan kuppen slagits sagt – enligt nyhetsbyrån Reuters – att denna revolt var en guds gåva som gjorde att man nu kunde rensa ut bland militären.
Men det är alltså inte bara militären som har rensats ut.
Berövades immunitet
Frågan är om också de båda oppositionspartierna, det prokurdiska HDP och det närmast socialdemokratiska CHP kommer att drabbas.
Partierna fick i senaste valen i november 2015 25,3 respektive 10,8 procent av rösterna.
Redan i maj berövades HDP:s parlamentsledamöter den parlamentariska immunitet som råder i Turkiet. Det betyder att de i framtiden kan ställas inför rätta.
Svårare få informationer om läget
Erdogan har också uttalat sig mycket tvetydigt i en intervju för tv-bolaget CNN om att återinföra dödsstraffet för dem som misstänks för statskuppförsöket:
– Varför skulle jag behålla dem [kuppmännen] och föda dem i fängelser under många år framöver? Det är vad folket säger. De vill få ett snabbt slut på detta.
Snart kan vi räkna med att det blir svårare att få informationer om vad som verkligen händer i Turkiet, när massmedierna har tystats.
Närmar sig Ryssland
Och nu börjar Nato-medlemmen Turkiet också närma sig Ryssland. Vladimir Putin ska ha varit den förste stats- eller regeringschef som fördömde kuppförsöket.
Turkiet har haft dåliga relationer med Ryssland sedan man i november 2015 sköt ned ett ryskt militärflygplan som enligt Turkiet flugit in över turkiskt territorium.
Men strax före kuppen bad Erdogan om ursäkt och förhållandet till Ryssland förbättrades.
Öknamn
Inom Nato ser man med stor misstänksamhet på Erdogans nya förhållande till Putin. De två ska träffas i Sankt Petersburg redan i augusti.
Det är ingen som tror att Turkiet byter sida – men vänskapligare kontakter med Putin kan också stärka Erdogan i förhållande till EU och Nato. För övrigt har Erdogan fått öknamnet ”den anatoliske Putin”.