Estland har den största andelen ryssar i Baltikum, ungefär hundra tusen, de flesta bor i Narva och Tallinn. En del känner sig som andra klassens medborgare.

Ryssarna är ett arv efter Sovjetunionens ockupation av Estland sedan Tysklands ledare Adolf Hitler och Sovjetunionens Josef Stalin delat upp östra Europa mellan sig i den så kallade Molotovpakten 1939.

Det som sker på Krim just nu gör många ester skärrade. Alla vet att integrationen av ryssarna inte har varit den bästa möjliga och många tror att det som hände i Ukraina också kan hända i Estland.

– Kremls utrikespolitik går ut på att infiltrera sig i det estniska samhället och påverka opinioner bland ryssarna i Estland och på annat håll, säger den estniske sociologen Juhan Kivirähk.

”Kreml vill kunna utnyttja motsättningarna”

– Motsättningarna mellan ryssar och ester är ett tacksamt verktyg för Kreml  att ta till och utnyttja när det passar den ryska maktpolitiken. Någon lösning på integrationsproblemet är Ryssland därför egentligen inte intresserat av.

På estniskt myndighetshåll säger man att medlemskapet i EU och Nato ger ett visst skydd som länder utanför organisationerna visat sig inte ha på samma sätt.

De yngre ryssarna i Estland mer orienterade mot Europa

I den yngre ryska generationen som inte enbart använder Kremlkontrollerad radio och TV, och som har tillgång till det fria estniska internet, upplever man inte motsättningarna så skarpt längre mellan folkkgrupperna.

– Folk är annorlunda där (i Ryssland), de ryssar som lever i Estland har med tiden förändrats, de är mer nöjda och tillfreds med tillvaron i Estland. För varje generation blir det bättre och bättre, folk kommunicerar, det finns internet utan murar här, säger Jevgenij Balujev, en av den unga generationens estlandsryssar.

Om Jevgenij Baluvjev får välja blir det Estland och Europa.