Så fort jag hör talas om domstolens beslut ringer jag den person jag senast intervjuade om homosexuellas rättigheter i Indien, Ishmeet Nagpal.

– Kärleken har vunnit och det var på tiden! Jag är så glad att vi fortfarande kan lita på rättsväsendet, utropar hon.

Jag träffade Ishmeet och hennes HBTQ-vänner på en strand i Bombay förra året. De delade ut ballonger och erbjöd kramar till förbipasserande för att visa att de är som vem som helst. Att avdramatisera tabut kring homosexualitet var ett sätt att påverka opinionen för att bli av med lagen som klassade homosexuella handlingar som ett brott mot naturens ordning.

För även om få har fängslats, så har förbudet utnyttjats för utpressning av homosexuella som är rädda att deras läggning ska avslöjas för familj eller kollegor. Att staten inte längre fördömer homosexuella handlingar är en viktig symbolisk seger för människors lika värde.

Tvingades gifta sig med personer av motsatt kön

Turerna kring lagen började redan under britternas styre. År 1860 kriminaliserades den typ av sex som britterna ansåg onaturlig, till exempel samkönad men även oral- och analsex. Lagen hängde kvar även efter Indiens självständighet. Först 2009 avskaffades den av en domstol i Delhi, som ansåg att förbudet bröt mot de mänskliga rättigheterna.

Homosexuella firade då liksom idag och jag intervjuade en ung man, Gautam, som var mycket lycklig över att öppet kunna köpa alla hjärtans dag presenter till sin pojkvän. Men efter fyra år återinfördes lagen av Indiens högsta domstol. Något som gjorde Gautam och många andra förtvivlade.

– Det är till och med värre än innan 2009. Nu har vi ju kommit ut ur garderoben. Vi kan omöjligen hoppa in igen, sa Gautam. Han berättade hur folk fick sparken från sina jobb eller tvingades gifta sig med någon av motsatt kön för att familjen inte skulle skämmas.

Historiskt beslut

Men den indiska HBTQ-rörelsen vägrade finna sig i det nya förbudet. Under åren i frihet hade de vuxit sig starkare och använt social medier för att öka medvetenheten. Dagens domslut hade inte kunnat ske utan HBTQ-aktivisternas kamp, då många konservativa grupper velat bevara den omstridda lagen.

Men idag sa domslutet att ”en grupp människor aldrig ska behöva leva i oro på grund av att de utövar sin valfrihet”. Det är ett historiskt beslut att staten inte lägger sig i vad vuxna människor frivilligt gör med varandra. När jag tänker tillbaka på stranden i Bombay var det faktiskt inte någon som inte ville kramas. Och jag minns att Ishmeet Nagpal sa till mig att attityden håller på att ändras bland folk, och att det kommer leda till en ändring även av lagen. Idag har det skett.