När EU nu kommit överens om en ny jordbrukspolitik så har man för första gången skärpt klimatkraven när man ska förmedla stöd till jordbrukarna. 20 procent öronmärks för så kallade ” echo-schemes”, miljöprogram till jordbruk och djurhållning som bedrivs med klimatsmartare metoder. Den gröna delen av budgeten ska till projekt som skogsjordbruk, en effektiv odlingsform där flera sorters grödor samverkar på samma yta och ”carbon farming”, nygamla jordbruksmetoder som binder så mycket organiskt material som möjligt i jorden.
De mäktiga jordbruksnationerna Polen och Italien var in i det sista skeptiska , så jordbruksminister Jennie Nilsson (S) påtagligt lättad och kallade nattens uppgörelse för ” ett stort steg”. Men frågan är om det räcker att öronmärka 20 procent av EU:s gigantiska jordbruksbudget för att jordbruk ska leverera sitt bidrag till EU:s mycket ambitiösa klimatpolitik.
Inlett en offensiv
EU-kommissionen har under Ursula von der Leyens ledning inlett en offensiv där man nu vill driva att EU sänker sina utsläpp med 55 procent till 2030. Det är en mycket utmanande tidsplan. Det innebär att alla sektorer måste bidra, från tillverkningsindustrin, till transportsektorn och jordbruket, som står för nära tio procent av EU:s totala koldioxidutsläpp.
Jordbruket står inför en dubbel utmaning. Den bidrar till klimatförändringarna. Matens väg , från jord till bord, är kantad av växthusgaser, bland annat den potenta dikväveoxiden. Allt som sker – gödsling, lagring, paketering och transporter – bidrar till klimatkrisen. Men jordbruket drabbas också av klimatförändringarna. Samtidigt som maten ska produceras med minsta möjliga klimatavtryck så behöver man också anpassa sina metoder till ett allt mer extremt och oförutsägbart klimat.
Massiv kritik från miljögrupper
Kritiken från EEB, en paraplyorganisation för Europas samtliga miljöorganisationer, har varit massiv. ”En mörk dag för miljön, för långsiktiga, kloka jordbruksmetoder och uppriktigt sagt, också för framtiden för våra arter… omställning till ett ekologiskt jordbruk som var utlovad inom ramarna för EUs gröna deal, har pausats” säger EEBs jordbruksexperten Berencie Dupeaux.
Att miljörörelsen och jordbruksminister står ljusår ifrån varandra är inget ovanligt. Politik är de möjligas konst och att få med alla EU-länder på att 20 procent av jordbruksstödet ska gå till klimatsmart jordbruk är ett steg på vägen. Men flera jordbruksministrar erkände efter uppgörelsen i Luxemburg att resultatet är fullt av kryphål. Om de gröna bidragen inte använts upp till 2024 tillfaller de det konventionella jordbruket. Och man kan också söka bidrag för att dika ut våtmarker, tvärtemot det forskningen rekommenderar för att binda så mycket kol som möjligt i marken.
I ett globalt perspektiv ligger EUs jordbrukare före, de har sen 2009 minskat sina koldioxidutsläpp och minskat sina kreaturbestånd, medan jordbruken i många utvecklinsgsländer går det andra hållet. Men kraven på snabba resultat inom alla näringar växer nu när EU tagit ledartröjan i den globala klimatarbetet.