Nästan högtidlig. Så kunde man beskriva stämningen efter att Finlands statsminister Sanna Marin och president Sauli Niinistö i förmiddags gick ut med sitt gemensamma pressmeddelande, där man meddelade att Finland bör söka Natomedlemskap å det snaraste.
Snabbt kom reaktioner både från politiker och på tidningarnas ledarsidor där Finland hyllades för att ha skött processen snabbt men snyggt, inte fått panik men inte heller sölat. Beslut krävdes snabbt men övervägt, och Finland klarade det med galans.
I diskussionerna på gatan i Helsingfors på torsdagsförmiddagen snappade man främst upp ordet ”Nato”.
Inget stoppar en ansökan
Beslutet var väntat, men det är trots allt en historisk dag idag. Att presidenten och statsministern väntade med att gå ut med sin åsikt officiellt tills nu var enligt deras egen utsago för att de ville låta diskussionen ha sin gång och inte påverka den. En annan tolkning är att man också ville vänta och se, hålla en bakdörr öppen ifall det världspolitiska läget hade krävt att man väntar ett tag till med ansökan.
Men nu finns inget som stoppar Finland från att ansöka om medlemskap i försvarsalliansen.
Enligt de senaste opinionsundersökningarna stöder nu tre fjärdedelar av finländarna ett Natomedlemskap. I riksdagen är 150 ledamöter av 199 för och elva emot, enligt Helsingin Sanomat. Till och med Natokritiska Vänsterförbundets ordförande gick ut och sa att hon är redo att godkänna Finlands Nato-medlemskap. På måndag behandlar och röstar riksdagen om Natomedlemskapet.
Ryssland kommer att reagera
Nu är frågan hur Ryssland kommer att reagera, för på något sätt kommer de att reagera. Främst handlar det om cyberattacker och luftrumskränkningar, mer oskyldiga sätt att störa Finland. Men också grövre åtgärder måste man vara beredd på. Kreml hann redan uttala sig om att Finlands Natomedlemskap är ett hot och att Ryssland måste svara “med samma mått”. Kreml är ändå som bekant bra på hårda ord. Men också allt mer oberäkneligt, och därför får man inte ta lätt på deras hot.
Niinistö talade rakt till Ryssland på onsdagen under sin presskonferens med Storbritanniens premiärminister Boris Johnson när han fick frågan om Rysslands reaktion på ett finskt Natomedlemskap. Ryssland har invaderat ett grannland. Ni orsakade det här, se er i spegeln, sa Niinistö i en sällsynt hård ton.
Det är ett nytt Finland, ett mer självsäkert Finland, som nu går in i Nato. Ett Finland som vågar stå på sig mot Ryssland. Under hela den över hundraåriga självständighetstiden har Finlands säkerhetspolitik byggt på främst en sak: Ryssland. Under kalla kriget och finlandiseringsperioden gjorde man allt för att inte irritera Sovjetunionen, så till den grad att Sovjet påverkade den finska inrikespolitiken. De senaste årtiondena har Finland haft den så kallade Nato-optionen, där man förbehåller sig rätten att gå med i Nato om läget så kräver.
Mer redo än Sverige
Därför var Finland också mer redo än Sverige att reagera när invasionen av Ukraina var ett faktum.
Säkerhetspolitiken och ett konsensus inom den har traditionellt varit en del av finländsk vardagspolitik, till skillnad från Sverige. En bidragande orsak till att Sverige kunnat hålla sig utanför krig så länge är att man har Finland som buffert efter att Sverige förlorade Finland till just Ryssland i finska kriget 1808-09.
Finland och Sverige har i slutändan haft väldigt olika orsaker att inte vara Natomedlemmar. I Sverige kommer Natomedlemskapet därför att vara mer svårsmält.