Kommentar: Bo Inge Andersson Foto: Knut Koivisto/SVT

EU:s fredsförslag på oppositionens linje

Publicerad

EU:s fredsförslag är i hög grad i linje med vad oppositionen vill. Hur mycket kan president Viktor Janukovytj avstå för att rädda landet från totalt kaos? skriver SVT:s utrikeskommentator Bo Inge Andersson.

De nattliga samtalen i huvudstaden Kiev har varit långa och svåra, berättar de tre deltagande utrikesministrarna från EU – Frankrike, Polen och Tyskland.

Det EU har föreslagit är, enligt medier, att presidenten Janukovytjs regering ska lämna plats för en övergångsregering och att nyval ska genomföras med det snaraste. Nyvalen avser både parlament och president.

Enligt Polens premiärminister Donald Tusk ska Janukovytj ha gått med på snabba nyval av president och parlament, vilket han hittills tvekat om. Den slovakiske utrikesministern talar om att han gått med på ett förlora en del av sin makt och att en övergångsregering med deltagande av oppositionen ska bildas inom 48 timmar.

Detta är ungefär det som den ”etablerade” oppositionen kräver, alltså de tre oppositionspartier som är företrädda i parlamentet.

Ändring av grundlagen

Dessa har också krävt en ändring av grundlagen tillbaka till läget 2004, då presidenten hade mindre makt och parlamentet – som nu – betydligt mindre att säga till om. Detta krav är ju riktat mot Janukovytj. Också det förslaget finns med i EU:s ”färdplan” mot fred.

EU:s förslag ger i varje fall mycket litet utrymme för Janukovytj. Det är oppositionens syn på hur krisen ska lösas som EU i hög grad gjort till sin.

Detta kan vålla problem eftersom det finns fler aktörer. Frågan är vad Ryssland vill. Även Ryssland har skickat ombud till Kiev för att försöka lösa krisen.

Det verkar nu, medan vi väntar på rapporter om vad man verkligen har kommit överens om, som om en uppgörelse skulle vara nådd. Och att Ryssland är med på den. Frågan blir då om en del av EU:s principer har urvattnats. Det får vi kanske veta inom kort.

Motsägelsefulla uppgifter

Det är president Janukovytjs kansli som meddelar att man nått en kompromiss som ska undertecknas vid lunchtid. Däremot har tyska diplomater sagt att man gjort en paus för att fortsätta diskussionerna. Från Frankrike och Polen har det kommit varningar att uppgifterna om en uppgörelse inte stämmer.

Det har nu ett tag verkat som om Moskva nu åtminstone har börjat tröttna på Janukovytjs oförmåga att lösa krisen. Det kan alltså mycket väl vara så att man är beredd att låta Janukovytj falla – men med en annan moskvaorienterad kandidat som toppfigur.

Å andra sidan är Janukovytj fortfarande kvar och skulle teoretiskt kunna ställa upp igen – och teoretiskt skulle han dessutom kunna vinna. Eller någon annan ryskorienterad kandidat.

De militanta ett problem

Ett svårt problem är hur man ska handskas med de militanta demonstranterna.

Det finns många bedömare som menar att ”gatans parlament” nu har tagit initiativet och att de tre ”etablerade” oppositionsledarna inte kan styra dessa våldsamma krafter.

De militanta kan med en del av sina aktioner ge regimen en förevändning att slå tillbaka. Gårdagens tragiska dödsskjutningar är ett fruktansvärt exempel på hur regimen kan agera.

Det är också regimens och Rysslands linje, alltså att ”de etablerade” har tappat greppet om utvecklingen. Frågan om var den militanta oppositionen står är alltså del av ett propagandakrig. Regimen och Ryssland ser de militanta som terrorister och anser sig ha rätt att slå till hårt.

Frustrationen har växt

Frustrationen, särskilt bland unga, har vuxit under de tre månader som protesterna pågått. Ingenting har skett under denna tid, den ekonomiska krisen har fördjupats och allt det gör att den etablerade oppositionens ledning har lidit i anseende hos en del.

Samtidigt är det så att västmakterna – EU och USA – satsar på den etablerade oppositionen. Man ser den som den enda möjliga oppositionella kanalen.

Vi vet inte hur samtalen i Kiev slutar. Det är inte alls säkert att det blir något resultat. Och då fortsätter krisen.

Inte neutrala

Det ser nu ut som om även Ryssland är med i båten, åtminstone enligt uppgifter från president Janukovytj. Men varken EU eller Ryssland är ju några neutrala medlare.

Det som pågår är ju också – förutom protesterna mot regimen Janukovytj – är en kamp om vart Ukraina ska höra i dagens Europa. Ska det dra sig närmare Västeuropa eller ska de höra till det ryska blocket?

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Krimkonflikten

Mer i ämnet