Via FN och grannländer ska flyktingar och utsatta i Afghanistan få fortsatt hjälp från EU. Det utlovas i ett gemensamt uttalande efter tisdagens extrainsatta inrikes- och migrationsministermöte i Bryssel.
FN-biten har poängterats hårt av bland annat Sverige.
– Den viktigaste punkten för vår del har varit att få in skrivningar om ökat stöd till FN-organisationerna, för det är de som nu behöver ökade resurser för att kunna klara den svåra situationen som finns, både i Afghanistan och i närområdet, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) på väg ut från mötet.
”FN är kvar”
Även EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson betonar FN:s tunga roll. Hon kom till Brysselmötet direkt från överläggningar i New York med FN:s generalsekreterare António Guterres.
– Det bästa sättet att undvika en migrationskris är att undvika att det blir en humanitär kris. Därför måste vi stödja afghanerna i Afghanistan. FN är kvar på plats. De har folk där och vi kan hjälpa dem och stödja dem, säger hon på presskonferensen efter tisdagens möte i Bryssel.
Hon lovar dessutom att inom kort hålla ett nytt möte för att diskutera hur EU-länderna ska kunna ta emot fler kvotflyktingar från Afghanistan.
– Jag kommer att bjuda in till ett nytt kvotflyktingsmöte med både medlemsländer och andra länder, för här är det viktigt att vi agerar tillsammans. I det här läget behöver andelen afghaner förmodligen öka, säger Ylva Johansson
Inte som 2015?
På många håll i EU finns en stor oro för att situationen i Afghanistan ska leda till ett liknande läge som under flyktingkrisen för sex år sedan, med hundratusentals flyktingar från Syrien på Europas vägar.
Morgan Johansson konstaterar ändå att läget nu är helt annorlunda.
– Det är så mycket som skiljer situationen nu jämfört med 2015. Det är mycket svårare att ta sig till Europa, mycket svårare att ta sig genom Europa än det var då. Så risken för det är väldigt liten, säger Johansson.
Stöd i området
I tisdagens uttalande utlovas stärkt stöd till Afghanistans grannländer för att ordna skydd och säkra förhållanden för flyktingar.
Att det ska kunna landa i nya migrationsavtal, i stil med det som EU har med Turkiet, som får miljardstöd för att hantera flyktingar från Syrien, är dock både Sverige och EU-kommissionen skeptiska till.
– Jag tror inte att det är läge i det här läget att titta på särskilda migrationsavtal utan det handlar om andra typer av stöd, säger Ylva Johansson.
– Alla kontakter som kan knytas och samtal man kan föra är bra. Men frågan är hur man kan gå in med exempelvis EU-pengar i de här länderna på ett säkert sätt, utan att de pengarna försvinner till ändamål som vi inte vill att de ska försvinna till. Det finns stor risk för korruption till exempel, säger Morgan Johansson i Bryssel.
