Flera EU-länder överväger att sätta in sanktioner mot Ryssland efter söndagens incident i Kertjsundet vid Krim.

EU-länder överväger sanktioner mot Ryssland

Uppdaterad
Publicerad

En domstol på den annekterade Krimhalvön har beslutat att delar ur den ukrainska besättningen ska hållas kvar i två månader. Ordkriget mellan Moskva och Kiev fortsätter efter konfrontationen vid det omstridda Kertjsundet, medan krav på nya sanktioner mot Ryssland lyfts inom EU.

Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU uppger att en av dess anställda skadades allvarligt när ukrainska fartyg besköts av ryskt flyg.

Ett av de ryska jaktplanen avfyrade två robotar mot de ukrainska båtarna, uppger SBU-chefen Vasyl Hrytsak. Det resulterade i att en av de personer från säkerhetstjänsten som fanns ombord skadades allvarligt, tillägger han. Hrytsak säger att säkerhetstjänsten funnits ombord som stöd till militären.

Händelsen har lett till starka reaktioner från EU-håll. Den tyske toppolitikern Norbert Röttgen, nära allierad med förbundskansler Angela Merkel, sade på tisdagen att EU kan komma att behöva stärka sanktionerna mot Ryssland. Även Österrikes utrikesminister Karin Kneissl anser att EU bör överväga sanktioner. Både Estland och Polen kräver sanktioner. Polen efterlyser också att västvärlden intar en mer enad front gentemot Ryssland.

”Sanktioner kan få följder”

Under tisdagen meddelade en domstol på den av Ryssland annekterade Krimhalvön att tre ur besättningen kommer att hållas i förvar i två månader. Flera ur den frihetsberövade besättningen väntas infinna sig i rätten under tisdagen.

Rysslands biträdande utrikesminister Alexander Grusjko, sade också att ytterligare sanktioner från EU inte kommer att lösa några problem utan kommer att öka de politiska spänningarna. Grusjko varnade för att låta händelsen sätta hinder i vägen för att sjösätta Minsköverenskommelsen – en fredsplan från 2015 som var tänkt att få slut på striderna i östra Ukraina mellan regeringsstyrkor och proryska separatister men som ingen av sidorna har levt upp till.

Släppt filmer

Konfrontationen skedde i söndags och har bidragit till ytterligare spänningar mellan länderna, vars relationer redan är fientliga sedan Rysslands annektering av Krimhalvön 2014 och stöd till proryska rebeller i östra Ukraina.

Enligt Moskvas version kränkte de ukrainska fartygen ryskt territorialvatten, utförde riskfyllda manövrar och vägrade svara på anrop från ryska gränsbevakningsfartyg.

FSB har släppt videoinspelningar från förhör med en del av de 23 ukrainska fångar som tillfångatogs och som stödjer den ryska versionen av händelseförloppet.

Men chefen för den ukrainska flottan, Ihor Vorontjenko, säger till ukrainsk tv att vittnesmålen är falska och lämnade under tvång.

– Jag känner de där sjömännen från Nikopol. De har alltid varit ärliga yrkesmän i sitt arbete, och det de säger nu är inte sant, säger Vorontjenko.

Putin ”oroad”

Ukrainas beslut att införa undantagstillstånd efter konfrontationen är mycket oroande, anser den ryske presidenten Vladimir Putin.

I ett telefonsamtal med Angela Merkel uttryckte Putin ”allvarlig oro över Kievs beslut att försätta sina väpnade styrkor i beredskap och införa undantagstillstånd”, uppger Kreml.

Presidenten sade också att han hoppas att den tyska regeringen ska få Ukraina att avstå från ”ytterligare vårdslösa handlingar”, enligt uttalandet.

Beslutet att införa undantagstillstånd lades fram av Ukrainas president Petro Porosjenko och röstades igenom av parlamentet under måndagen. Det kommer att gälla i 30 dagar med start på onsdag. Porosjenko hävdar att beslutet inte kommer att användas för att inskränka medborgerliga rättigheter.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Krimkonflikten

Mer i ämnet