Tysklands inrikesminister Thomas de Maiziere bredvid sitt franske dito Bernard Cazeneuve efter EU-mötet i Bryssel utanför vilket människor i dag samlades för att demonstrera. Foto: TT

EU oenigt om fördelningen av asylsökande

EU-länderna har nått en politisk överenskommelse om att fördela ytterligare 120.000 asylsökande. Men efter mötet hopades frågetecknen. När det gäller hur de ska fördelas finns inga svar i dag. Ett nytt försök ska göras i oktober. Tysklands inrikesminister kallar överenskommelsen otillräcklig.

En principöverenskommelse är klar om att fördela ytterligare 120.000 asylsökande mellan länderna, twittrade EU:s ordförandeland Luxemburg efter måndagens migrationsministermöte i Bryssel.

Fast det är en sanning med en hel del modifikation.

– Det finns en stor majoritet och den majoriteten är större nu än i somras. Det är också så att det inte längre finns någon blockerande minoritet – men det finns ingen enighet, konstaterar migrationsminister Morgan Johansson (S) på en pressträff efter mötet.

Nytt möte

Sammantaget handlar det om 160.000 asylsökande – 40.000 som man talat om i somras och nu ytterligare 120.000. I överenskommelsen ingår dock inte några kvoter och exakta detaljer om hur fördelningen ska göras. Det lämnas i stället till nästa ministermöte, den 8 oktober.

– Det är inte troligt att man kommer överens om det innan den 8 oktober, säger Ulrika Bergsten, SVT:s Europakorrespondent på plats i Bryssel, och förklarar att man – innan det blir tal om en fördelningsplan – först ska komma överens om att sätta upp så kallade hotspots, det vill säga mottagningscenter i Ungern, Grekland och Italien.

Tonläget hårt i Bryssel

Enligt utsago var tonläget hårt i Bryssel under det möte som fortsatte fram till strax innan klockan 22 på måndagskvällen. Under rådande förhandlingar har Tjeckien, Slovakien, Polen, Ungern och Rumänien samtliga ställt sig skeptiska till alla av EU:s förslag.

Ungern vill inte ha ett flyktingmottagande innanför landets gränser som regleras och styrs av EU-tjänstemän. Tjeckien och Slovakien har varit särskilt motvilliga och vägrat gå med på fördelningen av de sammanlagt 160.000 asylsökande.

Utsikterna att i framtiden få till stånd en permanent flyktingapparat med tvingande funktion har i kväll visat sig dåliga.

– I dag är det allt för få länder som är beredda att kompromissa och att gå emot sin hemmaopinion. Steget är långt från att komma till en permanent lösning. De fluffiga orden om att vi ska lösa krisen har helt enkelt inte kunnat omsättas, säger Ulrika Bergsten.

”Överens” –  positionering för hemmaopinionen

Tysklands inrikesminister Thomas de Maizieres hoppades på mer redan vid det här mötet.

– Det här är långt ifrån vad vi förväntar oss av europeisk solidaritet, sade den tyske ministern.

Om de länder som är emot en fördelning – Ungern, Tjeckien, Slovakien, Polen, Lettland och Rumänien – då fortfarande ihärdar så riskerar de att ställas inför en omröstning den 8 oktober som de inte kan vinna.

– Ibland måste man göra saker som man inte vill, bara för att omständigheterna faktiskt påkallar ett politiskt ledarskap, säger Johansson.

Samtidigt finns också möjlighet att förändra hur den tilltänkta fördelningen ska se ut. Sverige tillhör de länder som vill se tvingande regler, vilket dock ännu inte är givet.

– Vi får se vad kommissionen lägger för förslag. Vi har inte kommit överens om att det ska vara på frivillig basis, säger Johansson.

Mötet går av stapeln samma dag som flera länder inom EU meddelat att de skärper gränskontrollen.

Fakta: EU-kommissionens förslag

Visa

Här är några av EU-kommissionens förslag för att behandla flyktingkrisen:

  • Fördela ytterligare 120 000 asylsökande som kommit till Italien, Grekland och Ungern.
  • Skapa en permanent fördelningsmekanism för framtida kriser av samma art, inklusive möjlighet för den som inte vill delta – och kan hänvisa till särskilda skäl, som exempelvis en naturkatastrof – att i stället betala 0,002 procent av landets BNP.
  • Införa en gemensam lista över ”säkra länder” för att snabba på återsändandet av personer som inte har asylskäl.
  • Göra tillbakaskickandet mer effektivt med hjälp av gemensamma instruktioner och en handlingsplan.
  • Arbeta för politiska lösningar i exempelvis Syrien och Libyen och hjälpa hårt utsatta grannländer ekonomiskt.
  • Skapa en Afrika-fond för att få fler att stanna i sina hemländer med hjälp av ekonomiska och politiska satsningar.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

#flykt

Mer i ämnet