Spaniens kris har snabbt blivit Europas kris. Spanska regeringen valde att möta människor vid valurnorna med batonger. Det ger alla befintliga och gryende rörelser i Europa som har som mål att bli självständiga vatten på sin kvarn. Poliser i full kravallmundering blir till själva sinnebilden för centralregeringens upplevda förtryck.
Hittills har varken EU:s utrikeschef Federica Mogherini eller EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker sagt ett ord om helgens händelser i Barcelona. Bara en presstalesman för EU-kommissionen har uppmanat bägge sidorna till ”dialog”. Däremot när det bryter ut våldsamheter kring ett val i ett afrikanskt land brukar de blixtsnabbt fördöma och mana parterna till lugn. Men när det händer inom Europas gränser blir frågan strax känsligare.
En djup kris
Folkomröstningen i Katalonien bryter mot spansk grundlag. Det vet alla parter. Företrädare för Kataloniens regionala styre hade därför tidigare kallat det för en ” icke-bindande konsultation” som skulle bli startskottet för förhandlingar med Madrid. Det hade kunnat bli en utdragen men demokratisk process som eventuellt hade kunnat ge Katalonien en högre grad av regionalt självstyre än de redan har. För spanska regeringen är det uteslutet att frivilligt ge upp en del av spanskt territorium.
Men de våldsamma sammandrabbningarna har kastat både den spanska regeringen och regionstyret i Katalonien i en djup kris.
Genom att regeringen i Madrid skickade 24.000 poliser som beslagtog valurnor och med våld stängde vallokaler, så blev Katalanska självständighetsivrare snabbt till martyrer. Enligt regionspresidenten Carles Puigdemont kommer de inom 48 timmar ensidigt utropa sig som självständig stat. Detta kan leda till en allvarlig konflikt mellan Madrid och Katalonien där man utlyser undantagstillstånd i Spanien.
Utöver att omröstningen var olaglig så deltog bara 42 procent av de som bor i Katalonien i valet. Därmed väger inte valresultatet lika tungt. Att mindre än hälften av alla röstade tolkas som att en stor del av befolkningen vill vara kvar i Spanien, något som Spaniens premiärminister Rajoy påpekat.
Blickarna vänds mot Bryssel
Nu vänds blickarna mot EU och Bryssel. Hade spanska regeringen inte dragit på sig omvärldens kritik hade EU oreserverat kunnat ställa sig på Madrids sida. Nu är det svårare.
Regionspresidenten Carles Puigdemont sa i sitt tal natten till måndagen att han kommer att vända sig till EU och be att man granskar om Spanien brutit mot de mänskliga rättigheterna.
– EU kan inte fortsätta att titta åt annat håll, sa han bland annat.
Belgiska dagstidningen Le Soir skriver i sin ledare i dag om ”den europeiska tystnaden – av feghet i hopp om ett platt fall för folkomröstningen – är inte längre hållbar”, uppger TT. I EU-kretsen är det enbart Belgiens och Sloveniens stats- och regeringschefer som hittills reagerat med kommentarer om att våld aldrig kan vara svaret. Brttiska labourledaren Jeremy Corbyn har kallat polisvåldet ”chockerande”. Också Cem Ozdemir, tyska Die Grünens ena partiledare som tippas bli Tysklands nästa utrikesminister, kallar den massiva polisinsatsen ”ett misstag”. Han uppmanar EU-kommissionen att medla i konflikten.
I EU-parlamentet har både vänstergruppen GUE/NGL och de gröna krävt en extradebatt i frågan när alla EU-parlamentariker i dag samlas för en veckas session i Strasbourg. Grupperna rymmer flera separatistivrare från andra länder än Spanien. De två stora grupperna, kristdemokrater och socialister, har heller inte uttalat sig. Dramat i Spanien följs med spänning av stats- och regeringschefer från bland annat Storbritannien, Frankrike och Italien som rymmer egna självständighetsrörelser. Om Katalonien möts av stor förståelse från EU kan det uppmuntra andra gamla eller gryende rörelser.
Oberoende lång bort
Oavsett om EU kan hjälpa till med krishantering så måste ledarna från Katalonien och spanska regeringen till sist mötas vid förhandlingsbordet. Spanska regeringen har makten att utlysa nyval i Katalonien vilket skulle kunna leda till att separatisterna förlorar makten. Skulle man mot förmodan vilja gå dem till mötes är det bara centralregeringen som kan överlämna rätten att beskatta, överlämna ägandet av infrastruktur mm. För Katalonien hägrar medlemskap i EU med generöst ekonomiskt regionalstöd därtill. Men bara om Spanien erkänner Katalonien som självständig stat kommer också omvärlden och EU kunna göra det. Trots att 90 procent röstade ja till självständighet är ett oberoende Katalonien längre bort än någonsin.