Sökområdet på över 23.000 kvadratmeder ligger långt ut i Indiska Oceanen, där strömmarna är som starkast. Foto: SVTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Expert: Sökområdet är kaotiskt

Publicerad

Australiensiska plan letar just nu i Indiska oceanen efter misstänka vrakdelar från det försvunna malaysiska flygplanet MH370. Men området är ”kaotiskt”, säger en expert till SVT, och eventuella föremål kan ha förflyttat sig upp till 50 mil.

Just nu genomför fem australiensiska plan en sökoperation över ett 23.000 kvadratkilometer stort sökområde i Indiska Oceanen, 230 mil sydväst om Perth i Australien. Spåret om eventuella vrakdelar från det försvunna planet beskrivs som det bästa hittills i den mystiska historien som dragit hela världens blickar till sig.

Johan Nilsson är professor på meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet och har forskat kring oceanografi. Han säger att det område som nu genomsöks kallas för ”The roaring forties”, och är hem för en av världens starkaste havsströmmar vad gäller mängd vatten som transporteras. Den kallas för cirkumpolära havsströmmen, och gör området till en minst sagt problematiskt plats att söka på.

– De här havsströmmarna driver i regel österut. Om vi pratar de högsta hastigheterna kan föremål driva en halv meter per sekund på ett dygn, på en timme innebär det att man kommer två kilometer. På ett dygn handlar det alltså om cirka 50 kilometer grovt räknat, säger Johan Nilsson.

Kan ha spridits åt flera olika håll

Det är nu snart två veckor sedan det malaysiska flygplanet MH370 försvann på sin rutt mellan Kuala Lumpur och Peking. Den 16 mars meddelade Australiens premiärminister att man tagit del av satellitbilder på objekt som skulle kunna vara delar från det försvunna flygplanet. Det är nu fem dagar sedan, vilket  innebär att eventuella föremål som siktats skulle kunna ha förflyttat sig upp till 500 kilometer.

Problemen slutar inte där. På grund av kraftiga vindar och det faktum att de starka strömmarna fluktuerar, vilket innebär att de ändrar riktning, så kan man inte vara säker på vilket håll objekten rört sig åt.

Ju längre tiden går, desto större kommer sökområdet bli, säger Johan Nilsson, även om delarna var koncentrerade till en plats från början.

– Om det är så att vrakdelar släppts inom ett litet område är prognosen att de sprider sig västerut, men även åt norr och syd. Det är ganska kaotiskt.

”Kan ligga på 4.000 meters djup”

Förutsättningarna att hitta något försvåras ytterligare då väderförhållandena är problematiska i området. Fartygen möter högt hav och starka vindar samtidigt som dålig sikt på grund av molnbildning i samband med intensiva lågtryck gör det svårt för både satelliter och flygplan. Torsdagens sökande försvårades av just låga moln och regn.

– Flygspaning får vara på låg höjd och då ser man ett mindre begränsat område. Det är besvärligt, säger Johan Nilsson.

SVT:s korrespondent Lars Moberg befinner sig på plats i Australien. Han berättar att man haft stora problem i sökarbetet, i morse rapporterade han om starka vindar och höga vågor. Området ligger dessutom på ett enormt avstånd från land, vilket gör att flygplanen enbart kan uppehålla sig där ett par timmar innan man måste vända om för att tanka. Men det, menar han, är inte det enda hindret. Havet skulle nämligen med enkelhet kunna ha slukat varje spår efter MH370.

– Om det nu skulle vara så att det malaysiska flygplanet störtat i den här avlägsna delen av vår planet kan det vara så att planet ligger på flera tusen meters djup, eftersom oceanen kan vara så djup i de där delarna. Det är en mycket, mycket besvärlig sökaktion, säger Lars Moberg.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Försvunnet malaysiskt flygplan

Mer i ämnet
Sökområdet på över 23.000 kvadratmeder ligger långt ut i Indiska Oceanen, där strömmarna är som starkast. Foto: SVT
Johan Nilsson, professor på meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet. Foto: Privat/SVT Design