Lubitz var självmordsbenägen, var svårt deprimerad och behandlades av psykolog och var sjukskriven den dag han ska ha flugit 149 kvinnor, män och barn in i döden i en bergvägg franska Alperna.

Artiklarna om andrepilotens psykiska hälsa är många, och detta har lett till en debatt om hur man pratar om depression och psykisk sjukdom.

Frank Ulrich Montgomery, ordförande i tyska läkarförbundet, varnar för att pratet om att Lubitz var deprimerad och psykiskt sjuk kan göra att människor som mår dåligt drar sig från att söka vård.

– Det är en väldigt farlig och djupt oseriös diskussion, säger Montgomery till den tyska radiokanalen BR2.

I debattprogrammet Hart aber fair, Tuff men rättvis, diskuterades synen på Lubitz depression.

– Depressiva är inte potentiella massmördare. Det här handlar inte om en man med en depression, den här unge mannen måste haft en allvarlig psykisk störning, säger tyske psykiatrikern Florian Halsboer i programmet enligt Der Spiegel.

Kan få certifikat indraget efter sorg

Diskussionen om Lubitz mentala hälsa kan påverka piloter som har hälsoproblem, menar Camilla Thuné, psykolog, före detta kapten på SAS och ordförande för Svensk Flygpsykologisk Förening.

– Det här påverkar helt klart. Redan innan detta hände var det alltid problem eftersom piloters cetrifikatförsäkring inte täcker psykisk ohälsa. Så att lida av psykiska besvär i någon form, det kan vara sorg eller depression, kan leda till att man som pilot får indraget flygcertifikat, tillfälligt eller permanent. Det är stigmatiserande med psykisk ohälsa, och det gäller tyvärr i hela samhället, säger hon.

Tar tid innan de söker hjälp

Camilla Thuné vill inte spekulera om vad som orsakat flygkraschen, eller hur Andreas Lubitz mådde, men hon säger att hon inte blev förvånad när hon nåddes av nyheten om kraschen.

– Det var lite väntat, måste jag tyvärr säga. Vi har länge varnat om att piloter pressas allt hårdare. Även piloter kan drabbas av utmattningsdepressioner på grund av, vad jag menar är, en inhuman arbetssituation. Och eftersom det får sådana konsekvenser för piloten – man kan inte vara liten sjukskriven utan kan förlora sitt certifikat – så tar det längre tid innan piloter söker hjälp, säger flygpsykologexperten.

”Under ständig press”

Hon menar att den pressade ekonomiska situationen för bolagen och myndigheternas bristande arbete i frågan bidragit till att förvärra läget för piloter som mår dåligt.

– Som pilot är man under ständig press. Man ska genomgå simulatorkontroller, jobba långa arbetspass, och bedömas i simulatorn både från skicklighet och attityd. Att inte visa upp rätt attityd kan få stora konsekvenser, och vem bedömer vad som är rätt attityd? säger Thuné.

Problemet börjar redan vid rekryteringen av piloter, där vi i Sverige sedan 1993 inte har en psykolog närvarande som bedömer psykisk hälsa.

– Det måste finnas bra hjälp för piloter som mår dåligt. Det är viktigt att flygbolagen har ett psykosocialt arbete som uppmuntrar till öppenhet, och att man snabbt får hjälp, säger Camilla Thuné.

Luckra upp sekretessen

I Tyskland har avslöjanden om Lubitz mentala hälsa gjort att man börjat prata om att luckra upp den medicinska sekretessen, så att en läkare eller psykolog ska kunna kontakta en arbetsgivare om en pilot eller annan i liknande ansvarsfull position bedöms som farlig för sin omgivning.

Läkare och psykologer har redan i dag möjlighet att bryta sekretessen om en tredje part riskerar att skadas. I Sverige är man som pilot också skyldig att rapportera sådant som kan påverka flygtjänsten. Tar man antibiotika måste man meddela det – och man tas också ur tjänst i 24 timmar.

Tyska läkare har avfärdat förslaget om uppluckrad sekretess – och det är inget för Sveriges läkarförbund heller.

– Vår lagstiftning i Sverige, där lagen om tvångsvård och en skyldighet att anmäla till transportstyrelsen om man på grund av sjukdom inte kan ha kvar sitt körkort, anser jag är fullt tillräcklig. Piloter genomgår regelbundna hälsokontroller, och det är viktigare att man ser till att fånga upp folk där som inte mår bra, säger Elin Eriksson, ordförande för läkarförbundets etik- och ansvarsråd.

Läkare: Som vilken sjukdom som helst

Däremot menar hon också att det som hänt kan vara stigmatiserande för folk som mår dåligt.

– För oss läkare är psykiskt sjukdom och depression som vilken sjukdom som helst – vi bemöter det på samma sätt som en allergi eller hjärt-kärlsjukdom. Men vi måste prata mer om psykisk ohälsa. Det är otroligt stigmatiserande redan i dag, och ingenting som många drabbade vågar prata om. Jag hoppas det här inte påverkar folk från att våga söka vård.

Vad vill du säga till alla flygresenärer därute?

– Var inte orolig. Det här är en extrem händelse. Det finns ingenting som är hundraprocentigt, men lagstiftning som finns i Sverige i dag ska räcka till. Det viktigaste är att de som lider av psykiska problem får den hjälp de behöver, säger läkare Elin Eriksson.