Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Foto: TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Experterna: Attackerna i USA 2001 förändrade allt

Följderna av 11 september-dåden i USA 2001 har under 15 år kommit att prägla allt från terrorforskning till debatten om mänskliga rättigheter och studier om konflikt och fred. SVT Nyheter lät tre experter förklara hur världen fortfarande påverkas av attackerna som krävde närmare 3.000 människors liv.

Han har studerat terrorism i över 25 år nu, Försvarshögskolans Magnus Ranstorp. När terrordåden den 11 september 2001 skakade världen var det han som fick sitta hos amerikanska tv-bolaget CNN och förklara hur det kunda hända, varför det hade hänt och vad egentligen terrorgruppen al-Qaida var för något.

Terrorforskaren: Trögt i Sverige

Händelsen påverkade starkt hans jobb. Man vet i dag väldigt mycket mer om just jihadistiska internationella terrororganisationer än vad man visste 11 september 2001, enligt Magnus Ranstorp. Men i Sverige har forskningen gått alldeles för trögt, tycker han:

– Man har fokuserat på motåtgärderna och inte så mycket på problemet. Så fort det är islamistiska terrordåd så uppstår en debatt om att ta avstånd, eller att det inte är ideologiskt betingat. Här har man gjort en riktig björntjänst tror jag.

Enligt Ranstorp har den svenska debatten i många år präglats av sammanblandningar av islam som religion, islamism som politisk idologi och det allra yttersta i form av militant jihadism. Vad gäller forskning på området, och för att försöka förstå vilka som ligger bakom jihadistiska terrordåd, har detta snarare stjälpt än hjälpt, anser han.

De senaste två åren har dock debatten och forskningen blivit vassare, menar Magnus Ranstorp. Han ser många yngre förmågor vid svenska lärosäten som nu tittar på just frågor som rör det här.

– Vi har brutit loss nu och får mer värdefulla ingångar. Vi kan hämta mycket från ideologi, vi förstår nu områden så som till exempel utanförskapsområden i Sverige. Vi vet mer om skillnaden mellan exempelvis kriminella gäng och jihadistisk rekrytering, säger Magnus Ranstorp.

15 dystra år ur fredsperspektiv

Kort efter attackerna 11 september 2001 förklarade dåvarande president George W Bush krig mot terrorismen. För världsfreden skulle detta visa sig vara helt förödande, det menar Svenska Freds ordförande Agnes Hellström.

– Antalet konflikter i världen har ökat. Kriget mot terrorismen, om man nu pratar om det, har ju inte fått terrorismen att minska. Istället har vi fler pågående konflikter än vi haft på nästan 30 år. Väldigt många är väldigt hårt drabbade, säger hon.

Hellström pratar om att man runtom i världen ser mer stigmatisering, hård retorik och en tydlig ”vi mot dem”-mentalitet när det kommer till konfliktlösning.

– Innan 11 september 2001 präglades internationell politik av konfliktförebyggande arbete, diplomati och samtal. Sedan inträffade 11 september, och boom! Plötsligt ansågs militära insatser vara den enda lösningen.

Vad borde världens stater satsa på istället då, om de vill satsa på fred?

– Det finns inga snabba lösningar eller svar. Men att börja tänka långsiktigt är viktigt. Det går snabbt att starta krig, men att bygga hållbar fred tar väldigt lång tid.

Hur då?

– Det kan handla om att istället för att investera ännu mer i vapen och upprustning satsa förebyggande på att stärka freds- och demokratiarbete.

”Förändring i syn på mänskliga rättigheter”

Likt Agnes Hellström tittar även människorättsorganisationen Civil Rights Defenders chef, Robert Hårdh, med bekymrade ögon tillbaka på 15 års utveckling. Året efter terrorattackerna i USA öppnade USA militärfängelset på Guantanamo, något som blivit en symbol för hur man valt att tumma på mänskliga rättigheter.

– Det som hände efter 11 september var att nationell säkerhet ställdes mot mänskliga rättigheter på ett mycket tydligt vis. Det var förstås USA drivande i, men fick benäget bistånd från övriga västvärlden. Redan auktoritära regimer gavs också på så sätt en ursäkt för att förstärka förtrycket av sina medborgare ytterligare genom att hänvisa till nationell säkerhet, säger Robert Hårdh, och fortsätter:

– Det målades upp en stark känsla av en tydlig fiende, terroristen, för att kuna driva igenom en repressiv politik som drabbar enskilda mäniskor väldigt hårt.

Att visa handlingskraft som ledare för en demokratisk stat i dag handlar mycket om att i en konflikt svara med ökat våld, enligt Robert Hårdh. Man ska inte vika ner sig helt enkelt, något som gör att mänskliga rättigheter många gånger åsidosätts – som i fallet Guantanamo.

– Ja det har skett en förändring i synen på mänskliga rättigheter, säger Rober Hårdh.

Vad kan man vänta sig i framtiden när det kommer till synen på mänskliga rättigheter i vår del av världen?

– Jag tror på demokrati. Jag tror på mänskliga rättigheter. De båda är inte möjliga utan varandra. En utveckling åt något annat, i exempelvis USA, har jag ändå svårt att se.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

11 september - dagen som förändrade världen

Mer i ämnet