Merita är en av de få kvinnor som haft mod nog att berätta om övergreppen. Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att cirka 20.000 kvinnor våldtogs under Kosovokriget. Foto: SVTVisa alla (3)
Visa alla (3)

Få kvinnor klarar av att berätta om övergreppen i Kosovo

Publicerad

Först 16 år efter Kosovokriget ska tusentals våldtagna kvinnor erkännas som civila krigsoffer och få rätt till ekonomiskt stöd. Men skammen är fortfarande stor och våldtäktsoffren stigmatiserade. Merita är en av de få som vågat berätta om gruppvåldtäkterna hon utsattes för när serbiska styrkor kom till hennes by.

Merita våldtogs dag och natt under tre dygn av serbiska soldater under kriget i Kosovo. Hon är en av få som vågat berätta för omgivningen vad som egentligen hände.

– De tog tag i mitt hår och släpade upp mig på övervåningen och kastade mig på sängen. Där våldtogs jag av flera män gång på gång – och när de var klara med mig fimpade de sina cigaretter på mig och kissade över hela min kropp, från topp till tå.

Merita berättar i dag om våldtäkterna, men vill inte visa sitt ansikte eller avslöja sitt riktiga namn. När de serbiska styrkorna kom till hennes hem i mars 1999 var hon 27 år.

– Vi var omkring 60 kvinnor och de våldtog oss under tre till fyra timmar åt gången, berättar Merita. Jag var så slut att jag förlorade medvetandet flera gånger.

Övergreppen skambelagda

Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att cirka 20.000 kvinnor våldtogs under Kosovokriget. Men trots det stora antalet har övergreppen fått lite uppmärksamhet, eftersom ytterst få vågat berätta öppet om våldtäkterna. Sexuellt våld är förknippat med stor skam och skuld, och för många är det en mörk hemlighet som de inte avslöjat ens för sina närmaste. Många kvinnor har blivit förskjutna av sina familjer när det blivit känt att de är våldtäktsoffer.

Med stöd av frivilligorganisationen Medica Kosovo fick Merita till sist hjälp att bearbeta sitt trauma, men vägen dit var lång. Merita berättar:

– Under tre års tid kunde jag inte ligga med min man. På grund av mitt trauma kunde jag inte ens titta på honom på nära håll. Och jag kunde heller inte se mig själv i spegeln, för om jag gjorde det dök det upp bilder av de hånskrattande soldaterna framför mig.

Upprättelse kräver erkännande

En ny lag ska göra det möjligt för de våldtagna kvinnorna att få status som civila krigsoffer och få ekonomiskt stöd av staten. Men då krävs det förstås att man vågar berätta sin historia. Sedan krigsslutet har Medica Kosovo hjälpt 6 000 krigstraumatiserade kvinnor, men av dom har bara ett 30-tal klarat av att berätta om övergreppen för någon utanför organisationen.

Presidenten i Kosovo, Atifete Jahjaga, har varit pådrivande i arbetet med att ge kvinnorna upprättelse:

– De har blivit stigmatiserade av sina män, bröder, fäder, ibland till och med av sina barn – ja av hela samhället. De här kvinnorna har varit helt utlämnade åt sig själva, säger Atifete Jahjaga.

Vill vara förebild

Merita har vågat berätta i TV om övergreppen – om än anonymt – och hoppas kunna ge andra kvinnor styrka att vittna om vad som egentligen hände under kriget.

– De drabbade kvinnorna behöver psykologstöd, säger Merita. Jag vet det, för om inte jag hade fått det är jag övertygad om att jag hade varit död i dag. Jag försökte ta livet av mig två gånger genom att dricka blekmedel, för jag kände att jag inte längre kunde leva med mitt trauma.

– Men i dag vet jag att det inte var mitt fel. Det är alltid förövaren som bär all skuld, säger Merita.

Kosovokriget 1996-1999

Visa

1989 inleder Jugoslaviens president Slobodan Milosevic en nationalistisk politik för att hålla samman Jugoslavien under serbisk dominans. Politiken blir startskottet för kriget i Bosnien-Herzegovina (1992-1995)

1996 påbörjar den kosovoalbanska gerillan UCK en väpnad kamp för Kosovos självständighet och attackerar mål i Serbien. Den jugoslaviska armen under serbisk ledning svarar attackerna genom att gå in i Kosovo och bedriva vad som senare kommer att benämnas som etnisk rensning; 10.000 civila kosovoalbaner dödas och 850 000 drivs på flykt.

1999 inleder NATO bombanfall för att förhindra den jugoslaviska armens framfart – attacker som också kräver serbiska civila offer.

1999 upprättas Kosovo Force (KFOR) – en särskild fredsbevarande NATO-styrka. KFOR är stationerad i Kosovo än idag. Trots att fred upprättats i regionen 1999 har konflikten väckts till liv igen efter det. Den 17 mars 2004 blossar våldet upp i större skala när flera personer dödas i de värsta våldsaktionerna mellan kosovoalbaner och serber sedan KFOR anlände till Kosovo.

2001 åtalas Slobodan Milosevic i Haag för krigsförbrytelser, men avlider 2006 innan rättegångarna hinner avslutats. 

2008 förklarar Kosovo sig självständigt från Serbien. Men landets självständighet är vida omstridd och har endast erkänts av 107 av FN:s 193 medlemsstater.

Korrespondenterna

Visa

Vad gör människan till en överlevare? Se Korrespondenterna i kväll klockan 20.00 i SVT2.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer