Rättsfallen i Europa som gäller kvinnlig könsstympning är få, visar en rapport som presenterades för EU-kommissionen under våren.

Sedan svensk lagstiftning mot könsstympning av flickor trädde i kraft 1982 har endast två fall i landet lett till fällande domar. Men av de 50 fall som gått till domstol i Europa resulterade de flesta i fällande dom.

Sara Johnsdotter, professor i medicinsk antropologi, är en av de ledande bakom studien. Hon tror inte att mörkertalet är stort.

– Mycket tyder i stället på en kulturell förändring bland dem som migrerat till Europa, säger hon till TT.

Kulturell förändring

Asha Omar Geesdiir, 53, från Somalia, har bott i Sverige i 26 år. Där könsstympades hon endast sex dagar gammal. Efter övertalning från Ashas far gick hennes mor med på att Asha bara skulle få en mildare variant av ingreppet i form av nålstick och blödning i klitoris.

– Mammorna är ofta mest pådrivande bakom könsstympningen av sina döttrar. De tror att det gynnar döttrarnas chanser att gifta sig om de på så sätt kan visa att döttrarna är oskulder. Men kvinnlig könsstympning är en utdöende tradition, också i Somalia, säger Asha Omar Geesdiir.

Lider i det tysta

Anissa Mohammed Hassan, sakkunnig om könsstympning vid Länsstyrelsen i Östergötland, håller inte med. Via telefon och besök i skolor talar hon dagligen med flickor som har könsstympats.

– De ringer särskilt på vintern när deras smärtor är värst. Vid kyla klumpar sig mensen som har svårt att komma ut om flickan är ihopsydd. Små flickor undviker att dricka mycket vatten eftersom ingreppet gör att de får ont när de kissar. Men jag anmäler inte deras vårdnadshavare. Då skulle flickorna inte våga kontakta mig, säger Anissa Mohammed Hassan, som brukar försöka övertyga flickorna att genomgå en öppningsoperation.

Måste prata om det

Själv könsstympades Anissa Mohammed Hassan i Somalia genom infibulation, som innebär att klitoris och de inre och yttre blygdläpparna tas bort. Huden sys sedan ihop och kvar lämnas bara en millimeterstor öppning. Redan i Somalia genomgick hon med sin mans stöd en öppningsoperation.

Könsstympning försvinner inte förrän vi törs prata om det, betonar hon.

– I Sverige möter jag mammor som tror att de måste låta könsstympa sina döttrar. När jag berättar att det är straffbart här blir de chockade, säger Anissa Mohammed Hassan.

Hon anser att vårdpersonal ska fråga nyanlända flickor om könsstympning vid första hälsosamtalet i Sverige och att personal vid förskolor också borde informera föräldrarna om att könsstympning är förbjudet.