Gharavi och de tio övriga åtalade greps utanför Istanbul i juli, under ett möte om digital säkerhet – men som enligt åtalet i själva verket handlade om att planera ett uppror. Foto: Laressa Dickey/TT

Fängslad svensken Ali Gharavi i Turkiet släpps mot borgen

Uppdaterad
Publicerad

Ali Gharavi, den svenske medborgaren som suttit fängslad i Turkiet anklagad för att planera ett uppror, släpps fri mot borgen. Det fastslog under onsdagskvällen en turkisk domare. Åtalet mot Gharavi och ytterligare tio personer kvarstår dock.

Svenske IT-konsulten Ali Gharavi och sju andra människorättsaktivister som suttit fängslade i Turkiet kommer att släppas. Rättegången kommer dock att återupptas i den 22 november, uppger nyhetsbyrån Reuters.

– Åtalet kvarstår så de är fortfarande anklagade för de här sakerna, men hur angelägen domstolen är att fullfölja processerna, det vet jag inte, säger Anna Lindenfors, Amnesty Sveriges generalsekreterare, på plats i rättssalen i Istanbul.

Svensk människorättsaktivist gripen i Turkiet

De åtalade förklarade sig alla oskyldiga under rättegången på onsdagen. De greps utanför Istanbul i juli, under ett möte om digital säkerhet – men som enligt åtalet i själva verket handlade om att planera ett uppror.

Ali Gharavi vittnar om att han under tiden i häktet periodvid mått dåligt, både fysiskt och psykiskt, rapporterar Anna Lindenfors. Hon beskriver hela processen som absurd.

– Att hon ska förklara inför domare varför man har arrangerat en workshop om digital säkerhet, att det ens sker något sådant i en domstol känns helt vansinnigt, säger hon i telefon till TT.

Svepande anklagelser

Fallet omfattar flera ur Amnesty Internationals toppskikt, bland annat människorättsorganisationens ordförande i Turkiet, som greps i juni och som ska höras senare i veckan. De gripna anklagas i svepande ordalag för terrorrelaterade brott – däribland medlemskap i och stöd till en ”väpnad terrororganisation”.

Amnesty International avvisar åtalet som politiskt motiverat och som ett sätt att försöka tysta kritiska röster i landet. Situationen för det civila samhällets organisationer har kraftigt förvärrats av de omfattande utrensningar som den turkiska regeringen har satt i system efter kuppförsöket förra året.

– Det här är ett exceptionellt fall i Turkiet, att flera människorättsförsvarare ställs till svars i grupp. Det är första gången som det sker på det här sättet, att man direkt attackerar människorättsförsvarare, säger Anna Lindenfors.

Anklagas för karta

Anklagelserna mot Ali Gharavi gäller dels hans deltagande i workshopen i egenskap av utbildare, dels att han enligt åklagaren i sin dator har haft en karta som visar Turkiet ”som ett etymologiskt annorlunda land och förbundet med en separat stat”.

I sitt anförande förklarade han att åklagarna har ryckt kartan ur sitt sammanhang.

Amnesty International gör bedömningen att åklagaren försöker binda Ali Gharavi till ett politiskt ställningstagande gällande Turkiets territoriella integritet. Men enligt organisationen har den lingvistiska kartan inget att göra med separatism, utan den språkintresserade Gharavi ska ha använt den som en del av en annan utbildning för gymnasielärare.

Amnestys Turkietchef Idil Eser tillbakavisar också alla anklagelser.

– Att försvara mänskliga rättigheter är inte ett brott. Det är helt uteslutet för Amnesty International att samarbeta med terrorgrupper, sade hon i domstolen.

Fakta: Greps utanför Istanbul

Den 5 juli var en grupp människorättsaktivister samlade på ett hotell på ön Büyükada strax sydost om Istanbul när turkisk polis avbröt mötet och förde deltagarna till en polisstation.

Tio personer greps: Amnestys Turkietchef Idil Eser, sju andra människorättsaktivister samt två internationella experter – svensken Ali Gharavi och en tysk.

Mötet ska ha handlat om digital säkerhet och Ali Gharavi var där i egenskap av utbildare, tillsammans med tysken.

Ordföranden för Amnesty i Turkiet, Taner Kilic, var fängslad sedan tidigare. Han greps den 6 juni, misstänkt för att stå nära predikanten Fethullah Gülen, som befinner sig i exil i USA, som Turkiets president Recep Tayyip Erdogan anklagar för att ligga bakom kuppförsöket i juli 2016.

De gripna anklagas i svepande ordalag för terrorrelaterade brott – däribland medlemskap i och stöd till en ”väpnad terrororganisation”.

Källor: Svenska Amnesty, Amnesty International, Hürriyet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Svensk människorättsaktivist gripen i Turkiet

Mer i ämnet