En medelålders kvinna i ett skjul utan dörrar, tunt klädd och med en kedja runt halsen har lett till debatt om både Kinas psykiatriska vård och kvinnors rättigheter i landet. Foto: Douyin

Fastkedjade kvinnan belyser Kinas undanskuffade problem

Publicerad
Analys ·

En kvinna som hittades fastkedjad i ett skjul på den kinesiska landsbygden kan ha blivit kidnappad för 40 år sedan, då hon var ett barn.

Berättelsen om kvinnans öde väcker större intresse i Kina än vinter-OS, och belyser också länge undanskuffade problem i landet: trafficking av kvinnor och bristen på fria medier. 

Ulrika Bergsten

Europakorrespondent

Det började med att en video-bloggare passerade byn Dongji i fattiga Jiangsu, och där stötte på kvinnan av en slump. Hon var tunt klädd, trots de låga vintertemperaturerna, och fastlåst med en tung kedja runt halsen i ett skjul.

Hennes make, som bodde i huset intill med parets åtta barn, hade kedjat henne för att stoppa henne från att angripa andra bybor. Hon klarade familjelivet ibland, men kunde få våldsamma attacker, sade han.

Kvinnans öde blev snabbt viralt. Videobloggarens klipp från byn har redan visats över 3 miljarder gånger. Bilden som framträder är av en tillsynes psykiskt sjuk person som inte fått adekvat vård och sätter fokus på den dåligt utbyggda psykiatrivården i Kina, särskilt i fattiga landsändar.

Kände igen kidnappad släkting

Efter uppmärksamheten i sociala medier fördes kvinnan, som är 52 år gammal och heter Yang, till slut till ett sjukhus för psykiatrisk utredning. Och där skulle historien kunnat sluta.

Men en familj i regionen Sichuan, på andra sidan Kina, såg de rörande klippen om den fastkedjade Yang och kände igen henne. Hon var i själva verket deras brorsdotter Li Ying, som kidnappades från deras hem för nästan 40-år sedan då hon var 12 år gammal, sade familjen.

Självutnämnda nätjournalister tog nu kontakt med ”Kom hem lilla barn”, en frivilligorganisation som spårar försvunna barn. I organisationens arkiv fanns bilder på den försvunna Li Ying, och bilderna visar omisskännlig likhet med Yang.

Gett upp censurförsök

I Kina finns nästan ingen oberoende media kvar. Nyheten om Yang har drivits framåt av nätanvändare och före detta grävande journalister.

Artiklar om henne censurerades till en början, vilket är normalt i Kina. Myndigheterna släpper sällan igenom nyheter som låter ana kritik mot dem – som artiklar om att Kinas psykiatri vårds  brister. Men flodvågen av uppgifter om fallet på nätet är nu så stort att myndigheterna verkar ha givit upp.

Myndigheterna säger sig inte ha DNA-uppgifter från den kidnappade Li Ying, och har givit en annan identitet på kvinnan i skjulet. Men den tror inte nätjournalisterna på, eftersom myndigheterna har ändrat sina uttalanden och versioner för många gånger.

Väcker mer intresse än OS

Yangs och Li Yings öden – eller om det är ett och samma – pekar förutom på bristande psykiatrisk vård och avsaknaden av oberoende medier också obönhörligen på att man aldrig riktigt tacklat den enormt omfattande handeln med kvinnor och barn som skedde i Kina fram till för bara 20–30 år sedan.

Den kan delvis kan ses som ett resultat av ettbarnspolitiken, där pojkar premierades  i framförallt i fattiga regioner. Politiken förde med sig att man adopterade bort flickor, vilket ledde till en snedfördelning mellan könen som kvarstår än i dag då det råder ett överskott på män i vuxen ålder.

Historien om Yang och Li Ying, som väcker större intresse än vinter-OS hos kineserna, är kanske framför allt ett genombrott för kinesiska nätaktivister. Den här gången gick de inte att tysta. De var för många.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.