Foto: TT

Här är bakgrunden till dagens protester i Finland

Uppdaterad
Publicerad

Målet för den finländska borgerliga regeringen är att få ner arbetskraftkostnaderna med fem procent. Det sker genom åtgärder som innebär klara försämringar för löntagarna. Det är det dagens storprotest handlar om.

Finlands statsminister, centerpartisten Juha Sipilä höll ett tal till nationen i onsdags kväll. Han målade en dyster bild av läget i Finland.

Och läget är kritiskt på många områden. Finland har befunnit sig i en ständig kris flera år nu. Ekonomin har krympt tre år i rad.

Gäller löntagarna

I Sipiläs tal till nationen försvarade han de åtgärder som regeringen vill införa (se faktaruta).

Problemet med åtgärderna är att de är ensidigt inriktade på att löntagarna ska stå för kostnaderna. På den punkten verkade han inte beredd att göra några kompromisser.

Men han öppnade ändå för alternativa lösningar. Han har tidigare föreslagit karensdagar, halverad övertidsersättning, sänkta söndagstillägg, och 30 istället för 38 semesterdagar för offentliganställda.

Längre arbetstid

Men på den punkten kunde han tänka sig andra lösningar. Han föreslog nu löntagarorganisationerna att komma med andra förslag.

Själv föreslog han att förlänga arbetstiden med 20 minuter eller att slopa semesterersättningar.

Han gav facket tid till på onsdag att komma med ett förslag. Det finländska LO (FFC) har sagt att det är för kort tid och därefter meddelade Sipilä via twitter att han utsträcker fristen till slutet av månaden.

Lite erfarenhet av politik

Sipilä har varit företagare och civilingenjör. Han blev miljonär när han sålde sitt IT-företag. Han har inte haft någon direkt politisk erfarenhet tidigare.

Hans radikala förslag präglas av detta. Det är en företagsledare som bestämmer sig för att skära radikalt i kostnaderna. Finland har intagit en mycket sträng hållning till EU:s stöd åt Grekland. Nu låter statsministern en liknande stränghet gå ut över det finska folket.

Med en mera erfaren politiker hade kanske förslagen förankrats mer bland de drabbade innan de skulle beslutas.

Skakade på huvudet

Det handlar också om något som politiker i Skandinavien oftast aktar sig för: Att gå in och peta i avtal som arbetsmarknadens parter har ingått.

Professorer i arbetsrätt skakade på huvudet år Sipiläs metod.

– I Finland har lönerna varit en fråga om avtal mellan löntagar- och arbetsgivarorganisationer, säger professor Seppo Koskinen vid Åbo universitet till det finländska tv-bolaget YLE:s svenska redaktion.

– Nu kommer läget att vara mycket spänt mellan parterna inför förhandlingarna och det är sannolikt att det blir problem i framtiden, sa han.

Utvärderas 2017

Enligt facket är det särskilt kvinnor i lågavlönade branscher som drabbas, enligt YLE. De som drabbas hårt är också folk inom vårdbranschen, poliser, brandmän och skiftarbetare.

Samtidigt innehåller krispaketet åtgärder som ska stärka unga kvinnors ställning i arbetslivet. Man satsar även på att underlätta omställningen för dem som drabbas av arbetslöshet.

Krispaketets verkan ska utvärderas i mars 2017. Om effekterna har nåtts sänks skatterna med en miljard euro. Men om det inte går vägen hotar Sipilä med nya sparåtgärder för samma belopp, enligt YLE.

Besvärligt på flera områden

Redan 2008 drabbades Finland hårt av finanskrisen. År 2009 krympte bruttonationalprodukten (BNP) med 8,5 procent. Egentligen har Finland inte hämtat sig efter detta.

Orsakerna till Finlands svåra läge är många. Det har varit besvärligt på flera områden för det finländska näringslivet.

Rysk handel minskar

Nokias sammanbrott är en av orsakerna. En annan är att pappersindustrin hamnat i en kris. Man har satsat mycket på tidningspapper. Eftersom världens tidningar är i kris och minskar i upplaga drabbar den krisen också finsk industri.

En tiondel av Finlands export har gått till Ryssland. Den ryska lågkonjunkturen har minskat på inköpen.

EU har infört ekonomiska straffåtgärder mot Ryssland och Ryssland har svarat med att stoppa inköp från EU-länder, bland annat av livsmedel. Och en femtedel av Finlands livsmedelsproduktion har gått till Ryssland.

Regeringens förslag

  • Övertidsersättningar halveras, ett söndagstillägg på lönerna sjunker från 100 till 75 procent. Det betyder i snitt en förlust på knappt 300 kronor per söndag.
  • Antalet maximala semesterdagar blir 30 istället för 38 för offentligt anställda.
  • En karensdag införs vid sjukdom och dag 2 till 9 utbetalas 80 procent av lönen.
  • Trettondagen och Kristi himmelsfärdsdagen blir lediga dagar utan lön.
  • Privata arbetsgivares socialskyddsavgifter sänks med 1,72 procentenheter.
  • Enligt regeringen skulle dessa åtgärder skapa 110.000 nya jobb.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.