SVT:s Europakorrespondent rapporterar om hur allt fler länder väljer att dra in medborgarskap. Foto: TT/SVT

Flera EU-länder drar in IS-terroristers medborgarskap

Uppdaterad
Publicerad

Flera EU-länder drar nu in IS-terroristernas medborgarskap, om de också är medborgare i ett annat land. Nederländerna till exempel har gjort detta mot tio personer de två senaste åren.

– Det funkar bra för det visar att du blir av med ditt nederländska medborgarskap om du begår fruktansvärda terrorbrott, säger landets justitieminister Ferdinand Grapperhaus till SVT Nyheter.

Samma sak sker också i Storbritannien och Belgien, och flera andra länder diskuterar att införa liknande lagar i och med att allt fler jihadister återvänder från Syrien. Det gäller bara när personer har dubbla medborgarskap. Det går inte att göra egna medborgare statslösa.

– Det ger en tydlig signal till alla att vi inte accepterar att man går med i terrororganisationer, säger Ferdinand Grapperhaus.

Den radikala islamisten Fouad Belkacem, som rekryterat flera unga män i Belgien för att strida för IS i Syrien dömdes till 12 års fängelse för terrorbrott 2016 och hans organisation terrorklassades. Belkacem som både var marockansk och belgisk medborgare togs ifrån sin belgiska nationalitet förra året.

Ovanligt än så länge

– Detta är för närvarande rätt ovanligt. Men belgiska staten ville verkligen statuera ett exempel: ”så här går det om man begår terrorbrott”, säger Belkacems advokat Liliane Verjauw när SVT Nyheter träffar henne i Antwerpens domstol.

Hon understryker att hennes klient aldrig själv åkte till Syrien även om han skickade andra män dit. Och nu planerar de att driva frågan om hans indragna medborgarskap till Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Däremot har hon inte mycket till övers för de jihadisterna som nu kommer tillbaka.

– Eftersom man gjorde det mot Fouad Belkacem så måste man också göra det mot alla som återvänder, annars är man inte objektiv. Men också mot kvinnorna. Jag tycker man daltar för mycket med kvinnorna. De är lika farliga som männen, säger advokaten Verjauw.

Regeringens dörr stängd

Trots liknande krav från oppositionspartierna SD, M och L i Sverige, vill regeringen inte öppna dörren för detta.

– Vi har en grundlagsreglering som är väldigt klar, som säger att man inte kan dra in medborgarskap för någon oavsett vilket brott man misstänks för. Så det skulle i vilket fall som helst inte lösa den här situationen. Det tar fyra – fem år, kanske längre att ändra grundlagen, säger justitieminister Morgan Johansson (S).

FAKTA: LÄNDER DÄR INDRAGET MEDBORGARSKAP ÄR AKTUELLT

Exemplen gäller personer som har dubbla medborgarskap, alltså är medborgare i det aktuella landet och ytterligare ett land.

Nederländerna: Med stöd av en lag från 2017 kan justitieministern besluta dra tillbaka medborgarskap för personer som utgör ett hot mot landets säkerhet. Detta har hittills skett mot tio personer med kopplingar till terrorism.

Storbritannien: Möjligheten finns i brittisk lag sedan 1981 och har nyligen använts i ett uppmärksammat fall med en IS-kvinna från , och förra året mot två män som misstänktes ingå i en IS-terrorcell i landet.

Belgien: Domstolar har möjligheten att dra tillbaka medborgarskap. Det mest uppmärksammade fallet är mot terrordömde islamisten Fouad Belkacem som fick sitt belgiska medborgarskap indraget förra året.   

Finland: Regeringen utreder en lag som gör det möjligt att dra in medborgarskap för personer som begått terrordåd i Finland.

Tyskland: Regeringspartierna planerar göra det möjligt att dra tillbaka medborgarskapet för personer som ansluter sig till terrororganisationen IS. En sådan lag skulle inte kunna lagföra personer i efterhand som redan idag är med i IS.

Frankrike: Efter terrorattentaten som skakade Frankrike 2015 försökte den dåvarande regeringen att införa en lag som skulle göra det möjligt att dra in medborgarskap. Men lagförslaget väckte starkt motstånd och regeringen tvingades dra tillbaka det.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.