Att brott med hedersmotiv ska få en egen brottsrubricering är en av punkterna i januariavtalet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Petra Lundh, som även är riksåklagare, har haft lite drygt ett år på sig att komma fram till sina slutsatser sedan utredningen tillsattes förra sommaren.

När utredningen nu presenteras är slutsatsen tydlig: En ny lag behövs.

Många drabbade

-Många ungdomar, framför allt där en eller båda föräldrarna är födda utomlands, lever i någon form av hederskontext i dag. Det kan handla om allt ifrån utfrysning eller mobbning till våld eller rent av mord, säger Petra Lundh.

Samtidigt har en tidigare statlig utredning om brott med hedersmotiv dock invänt mot att införa ett särskilt hedersbrott. Dåvarande utredaren, justitierådet Mari Heidenborg, pekade bland annat på problem med att avgränsa vilka gärningar som skulle omfattas och vilka personer som skulle kunna göra sig skyldiga till brottet.

Men i direktiven till den aktuella utredningen framhåller regeringen att man ändå vill se över en särskild straffbestämmelse. Bland annat för att det skulle kunna markera brottslighetens allvar tydligare.

”Stort problem”

Redan har riksdagen beslutat om att hedersmotiv ska vara en särskild straffskärpningsgrund vid olika brott. Sedan den 1 juli i år räknas det som en försvårande omständighet om motivet för brottet har varit att bevara eller återupprätta en familjs eller släkts heder. Det kan då ge ett strängare straff. Det räcker dock inte, enligt den nya utredningen.

-Det är ett stort problem som måste bekämpas på alla nivåer. Det finns ett behov av ytterligare straffrättsliga regler på det här området, säger Petra Lundh.

Den nya brottstypen ska ta sikte på upprepade hedersrelaterade gärningar som riktar sig mot samma brottsoffer. De brottsliga gärningarna ska också ha begåtts i syfte att bevara eller återupprätta en persons, familjs, släkts eller liknande grupps heder.

Förslaget för utformandet av den nya brottstypen har tagit inspiration från de brott om kvinnofridskränkning och fridskränkning som redan finns, med skillnaden att gärningspersonen och brottsoffret inte behöver vara närstående. Straffskalan föreslås därför bli samma för den nya brottstypen: ett minimistraff på nio månaders fängelse och ett maximistraff på sex års fängelse.

Förslaget ska nu skickas på remiss, men blir den godkänd föreslås den träda i kraft den 1 juli 2022.