Foto: TT

Första reformen kan bli den nya franska regeringens största utmaning

Uppdaterad
Publicerad

President Macron har bråttom. Redan till sommaren vill han genomföra ett av sina mest uppmärksammade vallöften – en reform av arbetsmarknaden. En reform som får fackföreningsrörelsen att resa ragg och som kan bli en av den nya regeringens stora utmaningar.

Redan innan valet till Nationalförsamlingen ägt rum gav sig fackföreningsrörelsen ut på gatorna.

På den svenska nationaldagen samlades ett par hundra av fackföreningsrörelsen CGT:s medlemmar vid Paris stadshus i protest mot Macrons utlovade arbetsmarknadslagar.

– Vi riskerar att förlora stora stycken av vår arbetsmarknadslag. Vi fruktar sänkta löner, längre arbetstider och sämre villkor när det gäller arbetsvillkor och arbetsmiljö, sa fackets generalsekreterare Benoît Martin.

Även andra fackföreningar har reagerat, särskilt som Macron velat gå snabbt fram och genomföra reformen via en form av dekret.

Under valrörelsen talade Macron om en reform för att ”frigöra energier”, även om det innebar att stöta sig med facket som, enligt Macron, inte nödvändigtvis ”sörjer för allmänintresset”.

Skandinavisk modell

När det gäller arbetsmarknaden refererar Macron gärna till Skandinavien och franska medier har gjort reportage från Danmark där man enligt deras beskrivning har den mix Macron eftersträvar.

Ökad flexibilitet för arbetsgivarna, med bland annat större möjligheter att göra sig av med medarbetare liksom mer decentraliserade avtal, och samtidigt goda ersättningar för arbetslösa och satsningar på arbetsmarknadsutbildningar.

Regeringen har lovat att reformerna ska ske efter överläggningar med arbetsmarknadens parter.

– Det är inte fråga om förhandlingar, säger Jean-Claude Mailly från fackföreningen Force Ouvrière.

– Men okej, det har lyssnat på oss när det gäller tidsplanen. Jag är inte naiv, men jag är öppen, säger han.

Demonstrationer och maskningsaktioner

Arbetsmarknadsministern Muriel Pénicaud är väl bekant med arbetsmarknadens parter.

Hon har tidigare haft ansvar för att marknadsföra franska innovationer i utlandet. Hon är medveten om vilken clash som uppstod när hennes företrädare Myriam el Khomri i president Hollandes regering genomförde sin arbetsmarknadslag.

Maskningsaktioner och demonstrationer ute i landet följde liksom oförståelse från många fransmän gentemot en lag som snabbt drevs igenom genom dekret.

– Vi har funderat mycket över vad som lett till att reformen misslyckades, säger man i den nya arbetsmarknadsministerns närhet.

Man säger sig och vill ta tid på sig att förankra och förklara reformen och ta in synpunkter från arbetsmarknadens parter.

Macron måste visa resultat

Samtidigt råder det ingen tvekan om att en reform är något Macron är bestämd med att vilja genomdriva. Och detta snabbt.

För den nye presidenten är arbetsmarknadspolitiken nyckeln för att lämna de många år av ekonomisk kräftgång landet har bakom sig och som gjort fransmän så frustrerade.

Misslyckandena på området har fått två tidigare presidenter och deras partier att bli mäkta impopulära.

Macron är väl medveten om att det är just detta missnöje som har burit fram hans rörelse till makten, och dessutom givit brett väljarstöd till andra utmanare som vänsterns La France insoumise, eller höger-nationalistiska Nationella Fronten.

Kända för tuffa aktioner

Ska Macron kunna visa upp resultat under sin mandatperiod och slippa gå samma öde till mötes som sina föregångare är det nu eller aldrig som gäller, tycks man resonera.

Macron har sagt sig vilja överbrygga motsättningarna mellan höger och vänster i fransk politik. I arbetsmarknadsministerns team för att genomdriva reformerna finns både personer med förflutet inom näringslivet liksom inom fackföreningslivet.

De franska fackföreningarna är kända för sina tuffa aktioner som bromsat eller helt stoppat politiska förslag på arbetsmarknadens område.

”Vi vet ingenting”

Samtidigt är de också bland Europas svagaste med endast 11 procent anslutna till fackföreningar, mot 80 procent i Sverige.

Kommer fackföreningarna kunna mobilisera mot en reform under sommaren då fransmännen tar semester, eller vill man på grund av sin försvagade position ändå försöka förhandla sig fram till bästa möjliga/minst dåliga resultat?

Den mest Macronkompatibla fackföreningen, CFDT, har inte stängt dörren för förändringar.

– Allt handlar om en balans mellan flexibilitet och skydd för arbetarna. Än så länge vet vi ingenting, säger Francois Hommeril från CFDT.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Val i Frankrike

Mer i ämnet