Försvarsmakten överbefälhavare Micael Bydén säger att Sverige skulle kunna skicka enheter både sjögående, i luften och på marken till Hormuzsundet. Foto: Nils Petter Nilsson/TT, Morteza Akhoondi/Tasnim News Agency via AP/TT

Försvaret förberedda för ett deltagande i Hormuzsundet

Uppdaterad
Publicerad

Sveriges deltagande i en internationell styrka i Hormuzsundet är fortfarande ett frågetecken. Nu har Försvarsmakten sett över sina förutsättningar för ett eventuellt deltagande.

– Det presenterar vi för den politiska ledningen för att man ska kunna fatta beslut, säger Försvarsmaktens överbefälhavare Micael Bydén till SVT Nyheter.

Om Sverige ska delta i en gemensam styrka i Hormuzsundet har varit aktuellt sedan ett svenskägt fartyg beslagtogs i området i mitten av juli. Hur Sverige ställer sig till ett deltagande har det inte funnits några klara besked om.

– Först och främst måste vi veta hur den ska utformas, har utrikesminister Margot Wallström (S) tidigare sagt till SVT Nyheter.

Då var det tal om gemensam europeisk skyddsaktion under ledning av Storbritannien. Under måndagen meddelade Storbritannien via nya utrikesministern Dominic Raab att de planerar att ansluta sig till en USA-ledd operation, enligt BBC.  Det skulle i så fall gå emot den tidigare utrikesministern Jeremy Hunts planer på en europeiskt ledd gemensam styrka.

Sveriges bidrag i styrkan

Micael Bydén, överbefälhavare inom den svenska Försvarsmakten, säger att det är för tidigt att säga om Sverige kommer att delta i en insats för att skydda sjöfarten i Hormuzsundet.

– Så här långt har vi varit med vid två olika möten, ett i USA och ett i Bahrain, där vi initialt har lyssnat och försökt förstå vad det är för någonting, säger Micael Bydén till SVT Nyheter.

Har USA på dessa två möten bett om specifik hjälp från Sverige?

– Inte direkt till Sverige utan i generella termer till de länder som har varit på plats. Nu har vi sett över vad vi har för någonting och det presenterar vi för den politiska ledningen, för att man ska kunna fatta beslut, säger Bydén.

Om det kommer en förfrågan, vad kan Sverige då bidra med?

– Det skulle kunna vara någonting från en enskild stabsofficer som går in i en ledningscentral eller ledningsfunktion någonstans. Att vi skickar enheter som skulle kunna vara sjögående, finns i luften eller på marken, säger han.

Den 19 juli beslagtogs det brittiskflaggade fartyget Stena Impero i Hormuzsundet. Fartygets ägs av svenska rederiet Stena Bulk. Foto: Morteza Akhoondi/Tasnim News Agency via AP/TT

ÖB: ”Det är viktigt”

Micael Bydén kan inte säga när ett beslut om ett svenskt deltagande kommer.

– Jag kan säga att det är initiala faser nu och det kan komma att dröja en tid. Men det finns en ambition från den amerikanska sidan att ha någonting på plats inom några månader, säger han.

Hur viktigt är det att Sverige deltar i en sådan här insats för att skydda den marina trafiken?

– Det handlar om att ha fri sjöfart vad gäller export och import så är det klart att jag kan bara uttrycka mig i termer att det är viktigt. Hur det sen är viktigt att delta i just den här insatsen, det måste man då lyfta till nästa nivå, säger Micael Bydén.

UD: Har ännu inte fattat beslut

Utrikesdepartementet skriver i ett mejl till SVT att man ännu inte fattat något beslut om deltagandet.

”Regeringen har inte fattat något beslut om deltagande i något maritimt initiativ i Hormuzsundet. Regeringskansliet analyserar nu den information som Försvarsmakten har fått vid de två mötena på militär nivå som de har deltagit i. Nu fortgår diskussionerna om en internationell maritim insats och om Europas och europeiska länders roll och deltagande. För svensk del har vi varit inriktade på att få information om hur initiativen är tänkta att fungera”.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.