Frankrike angriper nu bristen på organ för transplantationer med en lagändring som innebär att den avlidnes samtycke till organdonation förutsätts och blir huvudregel.

Endast en registrerad vägran kan hindra en donation, eftersom anhöriga fråntas veto i frågan.

Svensk ändring inte aktuell

I Sverige är inte donationsviljan problemet, och därmed är heller inte en lagändring såsom den franska aktuell.

– Den franska utredningen utgår från att säger man inte nej så säger man ja. Vi valde att inte gå den vägen. För när man gör enkätundersökningar i Sverige svarar mer än 80 procent att de kan tänka sig att donera, säger Anders Milton, läkare och särskild utredare på uppdrag av regeringen.

Trots att donationsviljan är stor är antalet organtransplantationer få i Sverige. Anledningen är att patienter som bedöms ha små möjligheter till fortsatt liv i regel inte får en intensivvårdsplats, och avlider patienten på en vanlig vårdavdelning kan organen inte tas tillvara på. För att använda organ för donation ska donatorn enligt svensk lag avlida i respirator på en intensivvårdsavdelning.

Föreslår lagändringar

– Vi föreslår lagändringar som möjliggör livsuppehållande åtgärder och som gör det möjligt att ställa anhöriga frågan om organdonation innan det är för sent, säger Anders Milton.

Att som i Frankrike, frånta anhöriga vetorätten, löser inte problemet i Sverige, anser Milton.

– Ungefär två tredjedelar av de anhöriga som får frågan i dag säger ja. Men det är ingen lätt sak.

Den svenska utredningen vill bygga vidare på den donationsvilja som redan finns.

– Låt oss bygga på den goda viljan som finns. Vi ska inte ta organ mot någons vilja.

År 2015 dog 34 personer medan de väntade på organtransplantation.