Rysslands president Vladimir Putin. Foto: TT

Fyra val där Ryssland utpekas för valpåverkan

Uppdaterad
Publicerad

I fyra olika val i olika länder har just Ryssland pekats ut för valpåverkan. Senast nu inför det kommande valet i Tyskland men dessförinnan i USA, Nederländerna, Frankrike och Tyskland igen – då i valet 2015.

1. USA

Inför presidentvalet i USA 2016 angreps Demokratiska partiets servrar och uppgifter läckte ut som var negativa för Demokraternas Hillary Clinton i valkampen mot Republikanernas Donald Trump.

Val i Tyskland 2017

Rysslands har pekats ut som delaktigt, och FBI och Kongressen utreder nu kopplingarna till Ryssland.

LÄS MER: USA: Rysslands president Putin beordrade påverkan på presidentvalet

2. NEDERLÄNDERNA

I Nederländerna anklagas Ryssland och ryska medier för att inför valet 2017 ha spridit felaktiga nyheter om Ukraina och det malaysiska passagerarplanet, som sköts ned över Ukraina 2014. 298 människor dödades, de flesta från Nederländerna.

LÄS MER: TV – Därför ska du bry dig om jätten Tyskland

Ryska medier har återkommande försökt påverka opinionen i Nederländerna genom att misstänkliggöra Ukrainas regering och anklaga Ukraina för nedskjutningen, medan internationella utredare förklarat att planet sköts ned av en rysk robot som transporterats från ryskt område strax före nedskjutningen.

3. FRANKRIKE

I Frankrike spred ryska medier som Russia Today och Sputnik olika uppgifter för att ifrågasätta Emmanuel Macron, bland annat påståenden att han levde ett hemligt liv som homosexuell. Macron tillbakavisade uppgifterna som ”lögnaktig propaganda” och portförbjöd de ryska medierna från sina valmöten och presskonferenser.

Det antogs att Ryssland ville gynna Francois Fillon och Marine Le Pen, kandidater som ville ha bättre kontakter och affärsförbindelser med Ryssland.

4. TYSKLAND

2015 tog sig hackare in i förbundsdagens mejlsystem och tusentals mejl från politiker kopierades. Säkerhetspolisen anklagade gruppen APT28 och Ryssland för att ligga bakom.

Ryska medier som RT och Sputnik publicerar ofta nyheter om flyktingsituationen och problem med brottslighet bland asylsökande. I några fall publiceras felaktiga uppgifter. Kritikerna säger att detta sker för att Ryssland vill försvaga Angela Merkel.

LÄS MER: Har du koll på Tyskland? Gör vårt quiz!

Läget inför det tyska valet

CDU största parti

Opinionsmätningar visar att Angela Merkels kristdemokratiska parti, CDU, tillsammans med systerpartiet CSU i Bayern, blir största partialternativ i valet till förbundsdagen den 24 september.  

CDU/CSU har mellan 36 och 37 procent av de tillfrågades väljarstöd i de flesta mätningarna men ligger klart under resultatet från valet 2013 då CDU/CSU fick 41,5 procent av rösterna. 

SPD näst största parti 

Socialdemokraterna, SPD, blir enligt mätningarna näst största parti och ligger mellan 20-23 procent. Vid senaste valet fick SPD 25,7 procent av rösterna. Partiledaren Martin Schulz utmanar Angela Merkel om kanslersposten.  

AFD kommer in 

Tredje största parti kan det högernationalistiska Alternativ för Tyskland, AFD bli. Mätningarna visar mellan 9 och 11 procent. Vid valet 2013 fick AFD 4,7 procent av rösterna. 

FDP kommer tillbaka 

Även det liberala partiet FDP som inte tog sig förbi förbundsdagens 5-procentspärr vid valet 2013, ligger i mätningarna på mellan 9 och 11 procent och kommer sannolikt att återvända till riksdagshuset i Berlin efter valet i år.Vid förra valet fick partiet 4,8 procent av rösterna. 

Vänstern ökar 

Vänsterpartiet Die Linke hamnar på 9-10 procents stöd av de tillfrågade och visar en ökning från valet 2013 då partiet fick 8,6 procent av rösterna.  

De Gröna ligger still 

De Gröna ligger stabilt kring 8 procent av de tillfrågades stöd. Vid valet 2013 fick partiet 8,4 procent av rösterna. Partiet kom in i förbundsdagen första gången 1983 och har som mest haft 10,7 procent av rösterna vid valet 2009. 

Sex partier kommer in 

42 partier ställer upp i valet men bara sex av dem väntas klara parlamentets gräns på fem procent. Förra valet 2013 kom bara fyra partier in i förbundsdagen. Det liberala partiet, FDP, slogs sensationellt ut efter at ha suttit i alla regeringar utom fyra sedan 1949.  

Det högernationalistiska partiet, AFD, bildades under våren 2013 och hamnade strax under 5 procent vid valet i september 2013. 

Många osäkra väljare 

Men analytiker varnar för osäkra siffror eftersom mellan 40 och 50 procent av de tillfrågade säger sig vara osäkra på vad de ska rösta på och ingen vet om de tillfrågade svarar sanningsenligt på frågorna. 

Koalitioner 

Ingen av partierna kommer att få egen majoritet och måste därför bilda en koalitionsregering.  

I Tyskland har det varit den vanligaste formen av regering sedan 1949.  

Spärr till parlamentet 

En spärr på 5 procent infördes efter andra världskriget för att stärka demokratin. Alltför många små partier försvårar regeringsbildningar. Weimarrepublikens partisplittring och ekonomiska kaos banade väg för Hitlers maktövertagande 1933. I Sverige finns en gräns på 4 procent och åtta partier finns representerade i den svenska riksdagen. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Val i Tyskland 2017

Mer i ämnet