– Alla får vara med och tycka till, säger SVT:s utsände Erika Bjerström. Foto: Iman Tahbaz

Gambia tar fram en ny grundlag – med hjälp av folket

Uppdaterad
Publicerad

Gambia är det land i världen som just nu snabbast gör resan från diktatur till demokrati. Det är bara tre år sen diktatorn Jammeh störtades. En demokratiskt vald regering är på plats och gambier i landsflykt börjar återvända hem. Alla medborgare deltar i ett nationellt rådslag om vad som ska stå i landets nya grundlag. 

– Vi är fria nu, att arbeta, att tänka fritt. 

Det säger en fiskare till SVT:s Korrespondenterna. Han sitter lutad mot en båt vid stranden och lagar sitt nät. Han ler brett. 

Glädjen, lättnaden och stoltheten går nästan att ta på. Många gambier i det lilla västafrikanska landet engagerade sig i att fördriva diktatorn Yahya Jammeh efter att han förlorat valet 2016 men vägrade att avgå. Årtionden av ofattbart skräckvälde är över.

Foto: Iman Tahbaz

Men att bygga en demokrati från grunden är svårt. När diktatorn gick i landsflykt rådde först kaos. Människor vägrade betala för sina taxiresor med motiveringen ”nu råder demokrati, jag gör som jag vill”.

Efter att Adama Barrow valts till president 2018 har han och hans regering satt högsta fart. Pressfriheten har återupprättats och landets första privata tv-bolag har fått sändningstillstånd. Politiska fångar har släppts.

Foto: Iman Tahbaz

Viktiga avsnitt i grundlagen saknas

I hela Gambia är medborgare engagerade i en nationell gräsrotskonsultation om vad som ska stå i landets nya grundlag. I 105 byar har utsända team från ”Constitutional Reform Commission” hållit rådslag.  Den gamla grundlagen var ett lapptäcke, godtyckligt ändrat av Yayha Jammeh många gånger. Viktiga avsnitt saknas, till exempel har landet knappt några miljölagar. 

SVT är med när den pensionerade mekanikern Peter Syva blir intervjuad om vad han anser att grundlagen ska innefatta. Han sitter rak i ryggen och svarar utan större tvekan. 

– Tycker du att Gambia ska ha dödsstraff? 

– Ja, svarar han, om mordet var överlagt. 

– Tycker du att fångar ska ha rösträtt? 

– Ja, om de är gambiska medborgare. 

Totalt 77 frågor får han svara på. I september ska utkastet till ny grundlag vara klar.

Förövare ställs till svars

Men att bygga en demokrati från grunden innebär också att ställa förövare till svars och att försonas med det förflutna. Just nu direktsänds förhören som leds av landets nyinrättade freds- och försoningskommission. Utfrågare är åklagaren Essa Faal från krigstribunalen i Haag. 

En militär som misstänks ha torterat politiska motståndare till döds blir förhörd och ser alltmera pressad ut. I hela landet följer gambier fascinerat de direktsända förhören. Allt ska ut i ljuset, nu hoppas man få svar på alla rykten, vilka var det som var angivare och tjänade diktaturen?

Säger sig vara utsatta för häxjakt

Men det höjs också varnande röster. Det är väldiga krafter som nu släpps lösa. Många av förövarna har kvar sina jobb inom statsförvaltningen och tillhörde samma etniska grupp Jola som diktatorn Jammeh. De säger nu att de är utsatta för en häxjakt.

Madi Jobarteh, en av landets främsta människorättsaktivister, anser att president Barrow gjort sitt första stora misstag. 

– Jag är besviken att regeringen inte avskedat alla som jobbade på diktatorns tid. En viktig del av försoningen är att de som understödde diktaturen avskedas från sina jobb inom statsförvaltningen. De som var del av det korrupta systemet ska inte få vara med och bygga det nya. Svaret jag fått är att man inte kan avskeda alla, men det tycker jag är en dåligt underbyggd åsikt. 

Men det faktum att det pågår en debatt om hur man ska hantera de som tjänade diktaturen är i sig ett tecken på ett öppet samhällsklimat. Det tar tid att bygga en demokrati men Gambia är på god väg.

Nästa stora utmaningen att få fart på landets ekonomi och locka tillbaka turismen.

Foto: Iman Tahbaz

Se hela reportaget i SVT Korrespondenterna, Att laga ett land.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.