Gisslandramat i Kamerun: FN kräver att skolbarnen släpps

Uppdaterad
Publicerad

FN:s barnfond Unicef kräver att de mer än 80 personer som kidnappats i Kamerun släpps. Engelskspråkiga separatister pekas ut för kidnappningarna.

I söndags kväll togs 79 barn tillfånga av okända gärningsmän i Nkwen. De kidnappade eleverna är pojkar i åldrarna 11 till 17 år. Barnen gick alla i en presbyteriansk skola. Även deras rektor och annan personal vid skolan fördes bort.

I dag gick Unicef ut och uppmanade gärningsmännen att släppa gisslan.

– Unicef är djupt oroat över det våld som rapporteras. En attack mot en skola är ett brott mot barns rättigheter. Unicef kräver att gisslan släpps omedelbart, förbehållslöst, skriver Marie-Pierre Poirier, regionchef vid Unicef i Väst -och Centralafrika

Engelspråkiga separatister anklagas

Samuel Fonki, präst i den presbyterianska kyrkan i Kamerun och kopplad till den aktuella gymnasieskolan, säger att han förhandlar för att få gisslan frisläppt. Även han säger att separatister ligger bakom.

– De säger att jag måste stänga skolan. De har begärt lösesumma, säger Fonki utan att nämna hur mycket.

Video spridd på sociala medier

En sex minuter lång video som AFP sett, men som inte definitivt har bevisats vara autentisk, visar elva pojkar i 15-årsåldern som på engelska uppger sina identitetsuppgifter och namnet på skolan. De säger också att de förts bort av ”Ambapojkarna”, en lokal beteckning på separatisterna. I videon ska framgå att pojkarna bara kommer att bli släppta om en ny engelsktalande stat skapas. Ingen separatistgrupp har däremot tagit på sig dådet.

Flera kidnappningar har skett

Det är inte första gången som kidnappningar sker i skolor i Kamerun. Men den här gången omfattar det många fler. Tillvägagångsättet påminner om liknande incidenter i grannlandet Nigeria där den islamistiska terrorgruppen Boko haram tillfångatog 200 skolflickor i april 2014, varav 107 flickor har hittats eller släppts. Regeringen i Kamerun är fast besluten att hindra fler sådana kidnappningar.

– Jag skulle vilja skicka ett skarpt meddelande till terroristerna. De våldtar, dödar, plundrar och kidnappar, men de kommer att möta en kraftfull reaktion från makten, säger Adolphe Lelé Lafrique till AFP, guvernör i regionen.

Diskriminering av engelsktalande

De engelsktalande separatisterna anklagar makten i fransktalande Kamerun för förtryck och marginalisering. En del av marginalisering tar sig uttryck i att det fransktalande skolsystemet diskriminerar de engelsktalande eleverna. Separatisterna har därför beslutat att bojkotta skolorna. De har bränt ner över 100 hundra skolor och dödat lärare som fortsätter att undervisa.

Våldsamheter mellan separatister och militären har pågått under många år. För några dagar sedan intensifierades brutaliteten. En fredlig demonstration med engelsktalande lärare och jurister slogs ner av militären.

President anklagas för valfusk

I dag, onsdag, har även landets president, Paul Baia, svurits in för sjunde gången i följd. Paul Biya har styrt landet med järnhand de senaste 36 åren och anklagas för både korruption och valfusk. Valet som skedde i oktober var kraftigt ifrågasatt av många engelsktalande och separatister uppmanade till bojkott. I sitt installationstal sade presidenten att han skulle fortsätta driva frågan om decentralisering i landet för att motverka frustration som uppkommit i engelskspråkiga regioner. Men han nämnde inte kidnappningen.

– Biya leder ett av världens mest korrupta länder sedan 36 år. Samtidigt som han tillbringar stora delar av året på lyxsemestrar ökar konflikterna och spänningarna i landet. Många ur den engelsktalande befolkningen röstar inte längre. Tiden har sprungit ifrån uråldriga ledare som Paul Biya. Den unga uppkopplade generationen vill se förändring, säger utrikesreportern och SVT:s tidigare Afrikakorrespondent, Johan Ripås.

Konflikten i Kamerun

Ungefär en femtedel av Kameruns 22 miljoner invånare är engelsktalande. Kamerun, en tidigare tysk koloni, delades av Frankrike och Storbritannien efter första världskriget.

När det som i dag utgör Kamerun blev av med kolonialmakterna i början av 1960-talet blev olika delar fransk- respektive engelsktalande.

Samtidigt började en ilska gro över det som uppfattades som diskriminering av engelsktalande inom främst utbildningsväsendet och de rättsvårdande myndigheterna.

När krav om större självstyre kom från de engelsktalande delarna avfärdades det av president Paul Biya.

Motståndet radikaliserades och två regioner i Kamerun utropade sig den 1 oktober 2017 som en egen republik med namnet Ambazonia. Inget land har erkänt den självutnämnda staten.

Centralregeringens poliser och soldater har svarat med brutalitet, och även separatisterna har gjort sig skyldiga till dödliga våldsamheter.

Enligt icke-statliga organisationer har minst 400 civila dödats i år, liksom 175 medlemmar i regeringsstyrkorna.

FN uppger att omkring 246 000 människor i den sydvästra regionen har flytt från sina hem och cirka 25 000 har sökt sig till grannlandet Nigeria.

Källa: AFP

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.