Atenbor berättar vad som är deras viktigaste valfrågor. På söndagen kan högerpartiet Ny demokrati vinna parlamentsvalet.

Grekland kan få ny regering

Uppdaterad
Publicerad

Grekland ser ut att gå mot maktskifte. Inför söndagens parlamentsval ligger högerpartiet Ny demokrati runt tio procentenheter före det styrande vänsterpartiet Syriza.

Om detta också blir valresultat byts den sittande premiärministern Alexis Tsipras ut mot Ny demokratis Kyriakos Mitsotakis.

– Många är besvikna på Syriza, de hoppas på att de ska få det bättre, säger den politiske kommentatorn Jiannis Triandis, som vi träffar i Aten.

”Inget part som följt reglerna har vunnit”

Syriza kom till makten för fyra år sedan i följderna av den ekonomisk krisen och de hårda åtstramningsprogram som grekerna tvingades till av EU och Internationella valutafonden som gick in med ekonomiska stödpaket till landet.

Syriza lovade att sätta stopp för åtstramningarna men väl vid makten tvingades de frångå flera av de löftena.

– Inget parti som har följt de regler som långivarna har satt upp har sedan vunnit ett val, säger Jiannis Triandis.

Talas redan om nyval

Ny demokrati går till val på sänkta skatter, minskad offentlig sektor och fler poliser. Syrizas vallöften är att anställa fler läkare och lärare och att öka minimilönerna.

I valkampanjen pekar Syriza på att ekonomin trots svårigheter är bättre i dag än för några år sedan och att arbetslösheten sjunkit från 28 till 19 procent. Partiet påminner också om att Ny demokrati, som är ett av Greklands maktpartier, hade mycket stort ansvar för den kris som drabbade landet för tio år sedan.

Men av opinionsundersökningarna att döma ser det inte ut att hjälpa. Ny demokrati ligger strax under 40 procent, Syriza strax under 30. Och eftersom det största partiet får 50 extra platser (av totalt 300) i parlamentet skulle det också kunna räcka till egen majoritet. Om det i stället blir jämt och svårt att bilda en stark regering, talas redan om ett eventuellt nyval till hösten.

Några viktiga frågor

Ekonomin

Krisen har slagit hårt mot landet och många hoppas på att åtstramningspolitiken skulle vara över när Syriza kom till makten för fyra år sedan. Så blev det inte, även om sifforna försiktigt börjat peka uppåt. Besvikelsen över vad Syriza åstadkommit är stor hos många.

Namnet Makedonien

Efter flera decenniers strid om namnet Makedonien gick regeringen i januari med på att grannen i norr kan kalla sig Nordmakedonien. Två tredjedelar av befolkning var emot och menar att namnet Makedonien är förbehållet den norra regionen i Grekland med samma namn. Ny demokrati var emot överenskommelsen.

Flyktingarna

Trots överenskommelsen med Turkiet fortsätter det att komma många flyktingar till Grekland, förra året kom det 50 000. Flera av flyktinglägren på öarna är överfyllda och människor lever där under svåra omständigheter. Oppositionen anklagar regeringen för att inte göra tillräckligt för att få bukt med problemen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.