I byn Proschim i östra Tyskland står förnybar el mot fossilkraft, då här finns ett stort bioenergiföretag som hotas av Vattenfalls brunkolsplaner. Byns borgmästare Petra Rösch är rädd att ortens företag ska gå under.
– Jag anser att det bara handlar om profit. I Sverige överväger Vattenfall alternativa energikällor och agerar därefter. Här låter man helt enkelt den återstående delen av Lausitz förstöras och det är absolut inte okej, säger hon till SVT.
Företaget har tagit den tyska energiomställningen på allvar, och på en stor vägg sitter en banderoll med texten ”energiwende”, det tyska ordet för landets omställning från fossilt bränsle och kärnkraft till småskalig och förnybar energi.
Mer än självförsörjande
Den gröna byn Proschim producerar el för 5.000 personer, betydligt mer än vad man gör av med. Alla dessa satsningar hotas nu av Vattenfalls planer på att utöka dagbrottet Weltzow Süd som nu ligger fyra kilometer bort, enligt borgmästarens son Hagen Rösch.
– Här i Proschim kommer det gamla att förstöra det nya. Brunkolsgruvorna kommer att förstöra solpanelerna och biogasanläggningen. Det är en helt galen situation, helt unik i Tyskland, och kanske i hela världen.
Vill förlänga gruvorna
Vattenfall driver fem kolgruvor i östra Tyskland. De försörjer företagets tre kolkraftverk i Lausitz. Men dagens kolgruvor har bara ytterligare 10 års livslängd, vilket lett till att Vattenfall ansökt om att få utöka tre av dagbrotten, Weltzow Süd, Jänschwalde och Nochten.
Dessutom finns framtida planer på att öppna två helt nya dagbrott och Vattenfall ansöker nu om att bryta ytterligare nästan 800 miljoner ton brunkol. Det skulle hålla igång kraftverken i ytterligare 10-15 år, fram till omkring år 2040, vilket enligt Thoralf Schirmer, presstalesman på Vattenfall, är en nödvändighet.
– Det är nödvändigt om vi ska försörja miljoner av människor, företag och industri med el.
Tusentals får flytta
Om dagbrotten får breda ut sig mer måste inte bara Proschim utan även flera andra byar med sammanlagt 3.500 personer rivas.
Vattenfall betalar för nya hus, men få vill förstås flytta.
Johannes Kapelle bor längs bygatan i Proschim med sin fru Marianne i en gammal gård med lite skog. Paret har kämpat i årtionden mot kolgruvan och har blivit något av symbolen för motståndet. På taket finns både solfångare och solceller, de har eget vindkraftverk och använder vedpanna på vintern.
– Det var 17 år sedan vi eldade med kol. Nu är det bara ved, säger Johannes Kapelle med stolthet till SVT.
Enligt Marianne Kapelle fanns planen på att utöka kolgruvan redan under den östtyska tiden, men gamla löften om att byn inte ska rivas är nu som bortglömda.
Släpper ut mer än Sverige
Men det här handlar inte bara om byar och natur som förstörs, utan också om klimatpåverkan. I Vattenfalls fem gruvor i regionen Lausitz bryts 60 miljoner ton brunkol varje år och det ger mer koldioxidutsläpp än hela Sverige.
Att sälja kolgruvorna och kraftverken löser inte klimatproblemet. Kolet måste även stanna i marken, menar miljörörelsen, som även pekar på att Vattenfall får svårt att nå de egna klimatmålen utan att stänga kolkraftverk.
Företagets mål är att minska utsläppen av växthusgaser till 65 miljoner ton till 2020. Men förra året ökade istället utsläppen med drygt 3 miljoner ton till 88 miljoner ton, framför allt på grund av nya kraftverk.
– Om vi ska undvika katastrofala klimatförändringar måste vi sluta elda med brunkol, som Vattenfall nu planerar att göra i flera årtionden, säger Anike Peters på tyska Greenpeace, som driver en tuff kampanj mot att förlänga kolgruvornas livslängd.
Men Thoralf Schirmer från Vattenfall ifrågasätter huruvida det finns alternativ till brunkolen.
– Frågan är då var strömmen ska komma ifrån som i dag kommer från brunkol.
Hoppas på lagring
Enda sättet att kunna driva kolkraftverken vidare utan att hota klimatet är att begrava koldioxiden i underjorden. Tekniken har testats på Vattenfalls kraftverk Jänschwalde och Schwarze pumpe, men lagts i malpåse eftersom det idag inte är tillåtet i Tyskland.
Dessutom är det olönsamt så länge det är billigt att släppa ut koldioxiden. Men Vattenfall har ändå stora förhoppningar på tekniken.
– Det är klart att det är ett stort steg den dagen tekniken finns, säger Thoralf Schirmer.
Vägrar ge upp
Inom kort väntas ett första klartecken, och i juni avgör delstatspolitikerna i Brandenburg om gruvplanerna ska gå vidare. Men familjen Rösch kommer inte att ge upp.
– Proschim är mitt hem. Här har jag mina rötter, och här har vi jordbruksföretaget vi byggt upp. Här måste vi bo. Vi behöver inte kolet. Det har förstört så mycket i det här området, förstört byar. Det är inte nödvändigt och vi vill inte ha det så mer, säger Petra Rösch till SVT.