Sedan 1935 har Hagia Sofia, ursprungligen byggd som en ortodoxt kristen katedral på 500-talet, varit ett museum. Detta efter att ha fungerat som en moské sedan mitten på 1400-talet.

Men nu har världsarvet än en gång blivit en moské. Detta efter ett beslut av turkiska myndigheter.

Tusentals bedjande

Utanför den massiva byggnaden samlades tusentals muslimer under fredagen för att delta i den invigande fredagsbönen. De som inte fick plats inomhus bredde ut sig på gräsmattorna utanför.

Där var också president Erdogan, som klädd i munskydd deltog i bönen. Ett flertal världsledare hade bjudits in till ceremonin, främst från muslimska länder.

Internationell kritik

Beslutet att åter göra Hagia Sofia till en moské har av turkiska kritiker tolkats som ett drag från Erdogans sida för att förstärka sin popularitet bland väljarna.

Men även kristna världen över har reagerat kraftigt på beslutet. En av dem är påve Franciskus.

– Jag tänker på Hagia Sofia och fylls av smärta, sa påven den 10 juli då draget offentliggjordes.

Samtidigt som invigningceremonin genomfördes i Turkiet flaggade grekiska kyrkor på halv stång. Detta för att uttrycka sin sorg över vad de anser är en skymf mot den tidigare kristna katedralen.